Nu har Naemi och jag varit i Grillby under pingst. Vi reste klockan 5 pingstafton och Naemi for hem igår kväll, och jag idag på förmiddagen.

Tant och farbror voro som vanligt vänliga och snälla övermåttan. Vi anlände just som skolfesten pågick och hälsades med allmänt jubel, för vi skulle nu sköta den musikaliska delen därav. Nåväl, Naemi spelade piano och jag sjöng och fick rungande applåder. Det var en fröken, Edith Eriksson, från Stockholm där också och hon läste upp ett par Frödingsbitar. Hon tycktes vara en intressant flicka. Naemi, hon och jag lågo i samma rum och pratade förstås väldeligen om kvällarna.

Så var det också en brorsdotter till farbror, fröken Ragnhild Långström, lärarinna från Alby. Vi spelade, promenerade litet och – åt. Och drack kaffe och diskuterade politik o.s.v. Sista eftermiddagen hade vi fått dille att spå.

Fröken Eriksson och jag tittade i händerna och tantspådde i kaffe alldeles utmärkt. Och så band vi önskekransar, och min blev hel 4 gånger i rad. Och jag vet nog vad jag önskade. Och jag minns allt vad jag drömde första natten, efter att ha räknat fönsterrutorna. Och vad tant såg i min kaffesump. Det stämde alldeles alltsamman. Ack, om det ville slå in ändå!