Tänk, att det blev regn ändå! Regn och riktigt kallt. Ja, man får väl inte klaga, när vädret har varit så förtjusande en så pass lång tid.

Igår kväll infann sig pojkarna förstås och vi lekte “änkeleken” och “nummerleken” och “dunk” och hade ganska roligt. Men inte så roligt som vanligt ty den där otrevlige Karl Persson hade hängt sig på oss. Vi voro nära att gå upp för hans skull. Men jag stannade för en annans skull.

Idag har jag fått ett så tokigt brev från AL, vari hon visar sig särdeles bekymrad över att jag är ”blixtkär” i Bertil. Inte behöver hon vara rädd för det inte! Snarare då för en annan.