O, vad jag är glad. Ty vädret är ju så bedårande härligt. Sol och varmt och skönt. Varenda dag ha vi badat, för det mesta två gånger. Igår tänkte jag låta bli att bada, för på söndagarna är man ju alltid finklädd, och det är ju så besvärligt att klä av och på sig, och så man väter ner håret sen. Trots badmössa.
Men så sågo vi några, som togo sig ett svalkande bad nere på bryggan, och då kunde vi inte motstå, utan vi följde exemplet och plaskade väldeligen. På eftermiddagen var Nils Karlson i Byn, storbonden, här och vi bjöd på kaffe i bersån och han bjöd oss hem till sig. Dit ska vi då gå, ty där finns det ju piano, så man kan få spela ett slag.
Karl, Yngve, Albin, Verner och Arvid stodo härutanför en lång stund, men till slut reste de tre första till Torpåsen på dans, men Verner och ”Arve” stannade kvar och vi fyra flickor spelade för dem. Naemi förste fiol, jag andre, Rut violoncell och Greta guitarr. Det var ljuvligt. Men det gick riktigt bra. Idag gick jag upp klockan 7 igen och kokade kaffe och var och hämtade posten. Jag hade brev från lilla Karin B.

