Suck.
Jag borde skriva något. Nu när #blogg100 är över.
Men tanken når inte ner till tangentbordet, utan fingrarna löper själva och åstadkommer helt ovidkommande krumbukter.

Jag har skrivit böcker som ingen läser
jag har tagit bilder som ingen ser
jag bakar bullar som inte jäser
och mina brister blir bara fler

Fast å andra sidan så finns det mer
än det man visar och det man ser
och vi vet ju, att det som brister
kan man laga med Karlssons klister

Och sen kom jag på en historia, om en dvärg. Han blev hårt sparkad på sina ädlare delar, men hans enda reaktion var: Det där var nära ögat.

Suck.
Jag borde skriva något.