Ge dom varsin boll, sätt på lite musik och säg att dom ska sätta näsan på bollen när musiken slutar. Då gör dom det, och alla föräldrar tycker det är lika roligt som barnen.
Det är gymnastikavslutning med småttingar, och egentligen är det väl först när man ser dem försöka kravla sig under en pinne, som man inser vilken komplicerad maskin människokroppen är. Oftast är det bara delar av kroppen som synkroniserar. Det är alltid en fot, en rumpa, ett ben eller en arm som sticker iväg lite åt något eget håll, liksom för att töja gränserna och utforska världen.
Det är härligt inspirerande att titta på, och doften i gympasalen är densamma som när man själv var liten.