Att se Charlie Chaplin, Ben Turpin och Buster Keaton trilla på ändan har roat generationer av barn i alla åldrar. För att inte tala om bröderna Marx och alla clowner som ramlat omkring och slagit sig i maneger världen över.

Det fanns till och med en spansk clown, en av de allra största, vars framträdanden alltid gick ut på att han slog sig på en stol och tjöt sitt “aoooooooo” till publikens stora nöje. Charlie Rivel, som han hette, kopplade samman humor och smärta till en konstart för sig, han fick oss att komma ihåg den smärta vi alla någon gång känt, och skratta åt den.
Kalle Anka och många andra tecknade figurer är ett annat exempel på hur smärta och olycka används för att få oss att skratta.

På det sättet är smärta och humor, olycka och skratt, förknippade med varandra i vår vardag. Men trots det gamla talesättet att ett gott skratt förlänger livet, så har vi tidigare inte tagit skrattet på fullt så stort allvar som vi borde gjort, vilket nya forskningsrön pekar på.
Det har nämligen visat sig att skratt och humor gör oss friskare. Ett gott skratt gör att vår smärta minskar, vi sover bättre och känner oss lugnare, gladare och piggare.

Skrattet påverkar
Med vetenskapliga metoder har man kunnat påvisa att skrattet får en del stresshormoner att sjunka samtidigt som vissa komponenter i immunsystemet ökar. Saliv och tårkörtlar aktiveras, medan andra muskler i kroppen slappnar av och vår hjärna producerar endorfiner som lindrar smärta. När vi skrattar ökar blodtrycket, för att sedan sjunka under den nivå det låg på när vi började skratta.

En amerikansk neurolog och forskare har vidare funnit att skratt befordrar matsmältningen och förbättrar sömnen. Dr Lee Berk på University of Loma Linda i Kalifornien pekar på att en patients förmåga till humor påverkar kroppens immunförsvar. Blodprover från försökspersoner som tagits både före och efter att de sett en 15 minuters komedi, jämfördes med en kontrollgrupp, och det visade sig att försökspersonerna hade en signifikant reduktion av stresshormoner, och ett ökat antal av “naturliga dödarceller” som förstör cancerceller.

Smärtstillande
Skrattets smärtstillande förmåga undersöktes i Texas genom att en blodtrycksmanschett pumpades upp till dess att patienterna kände smärta. Smärttröskeln mättes hos tre olika grupper. Den första gruppen undersöktes före och efter att man lyssnat på ett roligt program på band, den andra före och efter att de lyssnat på ett allvarligt band samt den tredje gruppen efter att man slappnat av en stund mellan proven.

Det var bara skrattgruppen som visade en ökad tolerans mot smärta den andra gången.
I USA har man kommit längre på det här området än vad vi gjort i Sverige. Däröver rullar numera humorvagnar omkring på flera sjukhus, till sjuka och skadade patienters glädje.
Här i Sverige har läkaren Lars Ljungdahl anammat denna amerikanska idén, och tillsammans med två friskvårdare, Charlotte Pehrson och Gunilla Johansson, har han genomfört ett projekt med humorvagn på lasarettet i Växjö. Under två veckor kördes humorvagnen runt på avdelning 20, en ortopedavdelning, dagligen mellan 16 – 21.

Humorvagnen var utrustad med humorartiklar, ätbara servetter, tallrikslyftare, lösnäsor, peruker, falska ärr, bluffspikar osv. Där fanns också ljudkassetter med Hasse & Tage revyer, Lindemangubbar, Carl Gustaf Lindstedt, Roffe Bengtsson och Sten Åke Cederhöök.
Naturligtvis ingick också videofilmer med populära svenska roliga titlar, som Jönssonligan och Lasse Åbergs semesterfilmer.

Humorvagnen populär
I redovisningen av projektet konstaterar Lars Ljungdahl och hans två medhjälpare att ju roligare patienterna hade, desto kraftigare lindring f1ck de i sina symtom. Genom enkätfrågor och observation kunde projektgruppen konstatera att patienterna visade ett mycket positivt gensvar på humorvagnen som idé och en stark tro på skrattet som behandlingsmedel. En övertygelse som inte delades helt av personalen, där flertalet var tveksamma till idén med humorvagn, även om de i och för sig trodde på skrattet som behandlingsmetod.
Lars Ljungdahl däremot, som idag är humordoktor på heltid, är helt övertygad om humorns förträfflighet.
– Det är visserligen svårt att vetenskapligt bevisa att patienterna blir friskare, säger han.
– Men jag tror det finns ett samband. Skrattet kan förbättra sjukdomsförloppet samtidigt som patienterna inte känner av smärtan lika mycket.
– Enligt vår enkät i Växjö upplevde patienterna att symtomen minskade med hälften under det att humoraktiviteterna pågick. Symtomen ökade något när det roliga tog slut, men låg fortfarande kvar under ursprungsnivån.
Amerikansk forskning visar att humorbehandling går att använda även på svårt sjuka patienter, en uppfattning som Lars Ljungdahl delar.
– Det finns en tendens att bara prata om allvarliga saker med svårt sjuka människor, men i vårt projekt i Växjö var det flera patienter med cancersjukdomar som hörde av sig spontant och ville delta.

Skratt mot stress
Lars Ljungdahl försöker nu också sprida sin humorfilosofi till arbetsplatserna. Sjukdom kan förebyggas med humorns hjälp, resonerar han, och försöker att lära anställda att se saker från den komiska sidan. Skrattet fungerar som en stressreducerande säkerhetsventil: ju mer skämt och humor som förekommer på jobbet, desto bättre klarar personalen av stressiga situationer.
Slutligen en historia att begrunda, för alla de som dagligen tillbringar sin tid inom sjukvården.
– Patienten på rum 16, hur mår hon idag då?
– Jo, hon pratade i morse och verkar må mycket bättre.
– Pratade hon, oj då? Vad sa hon?
– Hon sa att hon mådde sämre.