![\"H\u00f6gan\u00e4skrus\"](\"http:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-photos\/_2096170.jpg\"width=\"640\")
<\/p>\n<\/p>\n
H\u00f6gan\u00e4skrus, har jag f\u00f6rst\u00e5tt, \u00e4r n\u00e5got speciellt f\u00f6r m\u00e5nga. Och s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 \u00e4ldre dagar kan jag f\u00f6rst\u00e5 det, de \u00e4r tidl\u00f6st vackra. Men s\u00e5 har det inte alltid varit. Jag kommer ih\u00e5g n\u00e4r jag i ung \u00e5lder flyttade in i min f\u00f6rsta l\u00e4genhet, och vi skulle m\u00e5la om taket. Vad var naturligare \u00e4n att ta ett av alla krus som fanns i k\u00e4llaren efter min farmor, och h\u00e4lla upp den vita f\u00e4rgen i det. Praktiskt. L\u00e4ttburet. Men inte alls uppskattat av k\u00e4nnarna i omgivningen, som tyckte jag sk\u00e4ndade keramiken. Nu finns det fyra krus kvar, och de f\u00e5r inte ens inneh\u00e5lla lingonsylt, som min farmor alltid fyllde dem med.
\nDe h\u00e4rb\u00e4rgerar endast p\u00e5skris, enstaka videkvistar och eterneller nuf\u00f6rtiden. Men vi f\u00e5r se n\u00e4sta vecka, d\u00e5 ska jag m\u00e5la om i ett sovrum.
\n