{"id":48,"date":"2006-03-22T10:14:13","date_gmt":"2006-03-22T09:14:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.arhammar.se\/blog\/?p=48"},"modified":"2020-03-11T21:30:33","modified_gmt":"2020-03-11T20:30:33","slug":"den-brutna-nyckeln","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/","title":{"rendered":"Den brutna nyckeln"},"content":{"rendered":"

Hon var ung och vacker. Inte s\u00e5 ung att hon inte visste vad hon gjorde, men ung nog att bejaka sina k\u00e4nslor och leva i nuet utan n\u00e5gra djupare tankar p\u00e5 framtiden. Kanske man kan s\u00e4ga ung nog att vilja leva upp sina dr\u00f6mmar.<\/p>\n

Och hon var vacker nog att f\u00e5 sina dr\u00f6mmar att g\u00e5 i uppfyllelse. Snart 30 \u00e5r, omsv\u00e4rmad och uppvaktad. Ung nog att bli lagom f\u00f6r\u00e4lskad, vacker nog att h\u00e5lla m\u00e4nnen p\u00e5 avst\u00e5nd. Judit Eriksson sl\u00e4ngde en blick i spegeln och gick ut.<\/p>\n

N\u00e4r den sista tonen fr\u00e5n orgeln klingade ut i Caroli kyrka, satt kantorn Herman \u00c5kerberg kvar med handen p\u00e5 klaviaturen. M\u00e4nniskorna d\u00e4rnere i kyrkosalen b\u00f6rjade r\u00f6ra p\u00e5 sig, n\u00e5gon tittade upp p\u00e5 Herman och nickade, men han s\u00e5g det inte. Den h\u00e4r dagen var hans tankar redan hos den unga, vackra Judit som var sm\u00e5skoll\u00e4rare f\u00f6r hans yngsta barn. Hon hade vid ett tillf\u00e4lle undsluppit sig att hon ville l\u00e4ra sig hantera en orgel, och han hade erbjudit sig att visa henne grunderna. De hade best\u00e4mt att hon skulle komma efter m\u00e4ssan, inte f\u00f6r t\u00e4tt inp\u00e5 men \u00e4nd\u00e5 i s\u00e5 pass god tid att han kunde sitta kvar och v\u00e4nta in henne.<\/p>\n

Hon kanske redan var p\u00e5 plats? Han b\u00f6jde sig ut en bit, men s\u00e5g henne inte. Kyrkan var helt tom nu, s\u00e5n\u00e4r som p\u00e5 en ensam stackare som \u00e4nnu inte rest sig ur b\u00e4nken. Herman satte sig tillr\u00e4tta och b\u00f6rjade spela ett orgelstycke som han sj\u00e4lv komponerat. Det l\u00e4t m\u00e4ktigt i den tomma kyrkan. Verdi, H\u00e4ndel, Bach och \u00c5kerberg. Musiken fyllde \u00e5ter upp tomrummet och Herman f\u00f6rlorade sig i tiden.
\nJudit snubblade ut ur porten och h\u00f6ll p\u00e5 att ramma sin granne, Holger.
\n– Oops lilla stumpan, skrattade han och tog tag i hennes axlar, aningen f\u00f6r l\u00e4nge f\u00f6r att bara hindra henne fr\u00e5n att falla.
\n– Och vart ska vi iv\u00e4g idag, med en s\u00e5dan hast?
\nHan talade s\u00e5 d\u00e4r, n\u00e4stan som en pilsnerfilm, t\u00e4nkte Judit. Men han var of\u00f6rarglig, och dessutom brukade han vattna hennes blommor n\u00e4r hon var borta n\u00e5gra dagar. Hade hon haft en katt s\u00e5 hade han s\u00e4kert tagit hand om den ocks\u00e5.
\n– Jag ska ta orgellektioner, och jag \u00e4r lite sen, urskuldade hon sig, samtidigt som hon milt slingrade sig ur hans faderliga grepp, och hastade nerf\u00f6r gatan mot Caroli kyrka.
\nDet var december m\u00e5nad 1925. Det var runt Lucia. Kanske var det rent utav p\u00e5 Judits f\u00f6delsedag, den 10 december. Det var bara tv\u00e5 timmar kvar innan Judit skulle bli gravid.
\nVad som h\u00e4nde d\u00e4r i Caroli kyrka, runt lucia 1925, vet bara Judit, Herman och Gud. Kanske hade Herman k\u00f6pt en present till Judit. Inte ett etui med kaffeskedar i silver, det fick hon senare. Kanske hade han skrivit en dikt som han deklamerade, kanske sj\u00f6ng han med sin kraftfulla r\u00f6st till orgelns toner. Han var k\u00e4nd f\u00f6r att d\u00e5 och d\u00e5 brista ut i s\u00e5ng, n\u00e4r han k\u00e4nde f\u00f6r det. I s\u00e5 fall var det s\u00e4kert en romantisk visa med hj\u00e4rta och sm\u00e4rta. Herman visste hur man spelade p\u00e5 hj\u00e4rtats str\u00e4ngar. Han hade l\u00e4tt att bli f\u00f6r\u00e4lskad.<\/p>\n

N\u00e4r vi \u00e5ter m\u00f6ter Judit \u00e4r det sensommar 1926. Judit g\u00e5r med magen i v\u00e4dret, fast inte stolt utan med den skam som samh\u00e4llet lade p\u00e5 flickor vid den tiden. Herman f\u00f6rnekade inte sitt barn, men Judit hade av n\u00e5gon anledning tagit avst\u00e5nd fr\u00e5n honom. Kanske hon k\u00e4nde sig lurad, alldeles s\u00e4kert var hon besviken. Hon var dessutom, s\u00e5 h\u00e4r n\u00e5gra veckor f\u00f6re nedkomsten, s\u00e5 deprimerad att hon starkt funderade p\u00e5 att ta sitt liv. Pr\u00e4sten i den by d\u00e4r hon undervisade Hermans barn, hade utropat sin skam \u00f6ver Judits tillst\u00e5nd, och sett till att hon inte skulle f\u00e5 undervisa igen till h\u00f6sten. Den omtyckta sm\u00e5skoll\u00e4rarinnan hade k\u00f6rts fr\u00e5n byn som en pestsmittad, utan m\u00f6jlighet, makt eller medel att v\u00e4rna sig och sitt.<\/p>\n

Antagligen funderade Judit mycket \u00f6ver hur hon skulle ta sitt liv. Till slut hade hon beslutat att det skulle ske genom ett hopp fr\u00e5n n\u00e5got h\u00f6gt, och det h\u00f6gsta hon k\u00e4nde till var tornen p\u00e5 Lunds domkyrka. S\u00e5 dit reste Judit denna sensommardag 1926, f\u00f6r att \u00e4nda det hela med ett steg ut i intet. Men nu blev det inte s\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6r mig ber\u00e4ttade farmor Judit om den dagen, att n\u00e4r hon kom till kyrkan s\u00e5 fanns d\u00e4r en stor d\u00f6rr som m\u00e5ste \u00f6ppnas f\u00f6r att man skulle komma in till trappornas som ledde upp i tornet. D\u00f6rren var l\u00e5st, men i nyckelh\u00e5let satt en grov nyckel. N\u00e4r farmor vred om nyckeln f\u00f6r att \u00f6ppna d\u00f6rren, s\u00e5 gick nyckeln av, och d\u00f6rren f\u00f6rblev l\u00e5st. S\u00e5 hon beslutade sig f\u00f6r att f\u00f6da sitt barn ist\u00e4llet, och gjorde som s\u00e5 m\u00e5nga andra sk\u00e5nska t\u00f6ser p\u00e5 den tiden; Hon tog f\u00e4rjan \u00f6ver till K\u00f6penhamn, d\u00e4r min far Gunnar f\u00f6ddes den 18 september 1926. Och d\u00e4r hade historien kunnat sluta, men den f\u00e5r sin forts\u00e4ttning 73 \u00e5r senare, den 20 augusti 1999.
\nSamtidigt som hyrbilens d\u00f6rr slog igen, b\u00f6rjade kyrkklockorna i Lunds domkyrka att ringa. Klockan var precis tolv p\u00e5 dagen, och tv\u00e5 tomma turistbussar stod parkerade utanf\u00f6r den stora porten. <\/p>\n

Strax till v\u00e4nster i det imponerande kyrkorummet tr\u00e4ngdes turisterna f\u00f6r att f\u00e5 se klockspelet och framme vid altaret satt den kvinnliga pr\u00e4sten och v\u00e4ntade in middagsandakten. Organisten satt f\u00e4rdig vid orgeln, f\u00e4rdig att s\u00e5 fort som klockspelet var \u00f6ver, tona in dagens musikstycke, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt locka till sig n\u00e5gra av turisterna. Kunde han bara locka kvar fem sex stycken, s\u00e5 skulle den vilsna andaktsskocken i ett slag f\u00f6rdubblas.<\/p>\n

Jag brydde mig dock varken om klockspel, pr\u00e4st, andakt eller organist. Jag gick ist\u00e4llet till h\u00f6ger f\u00f6r att leta upp en d\u00f6rr som kunde leda upp i tornet, en d\u00f6rr som spelat en s\u00e5dan avg\u00f6rande stor roll f\u00f6r farmor, f\u00f6r pappa, f\u00f6r mig och f\u00f6r mina barn. F\u00f6rst s\u00e5g jag den inte, skymd som den var i det dunkel som s\u00e5 ofta finns i kyrkans h\u00f6rn. Men n\u00e4r en liten japan pl\u00f6tsligt materialiserade sig som sprungen ur v\u00e4ggen, s\u00e5g jag att han smitit ut genom en halv\u00f6ppen d\u00f6rr som m\u00e5ste leda till tornet. Jag gick fram till d\u00f6rren och sk\u00f6t upp den l\u00e5ngsamt. D\u00e4r bakom v\u00e4ntade jag mig ett \u00e4nnu m\u00f6rkare utrymme, och b\u00f6rjan p\u00e5 en smal trappa som skulle leda upp\u00e5t. Men ist\u00e4llet fanns d\u00e4r en relativt nybyggd hall, och en d\u00f6rr som visade sig leda till en toalett.<\/p>\n

N\u00e5got besviken s\u00e5g jag mig omkring, och fann \u00e4nnu en d\u00f6rr, denna g\u00e5ng en d\u00f6rr som jag kunde se ledde ut ur kyrkan. Den var l\u00e5st och st\u00e4ngd. Till v\u00e4nster om den fanns en nyuppsatt v\u00e4gg, som jag genast antog dolde trappan upp till tornet. Jag k\u00e4nde \u00e5terigen p\u00e5 den st\u00e4ngda d\u00f6rren ut ur kyrkan, och besl\u00f6t mig f\u00f6r att leta upp den fr\u00e5n andra h\u00e5llet.
\nP\u00e5 v\u00e4gen ut ur kyrkan t\u00e4nde jag ett ljus som jag satte i ljusb\u00e4raren, och lade alldeles f\u00f6r mycket pengar i b\u00f6ssan f\u00f6r betalning. Men det k\u00e4ndes f\u00f6r sn\u00e5lt att b\u00f6rja sortera bland mynten jag greppat ur fickan. Dessutom k\u00e4nde jag att det l\u00e5g ett mynt kvar, och av storleken att d\u00f6ma var det en guldtia.<\/p>\n

Tr\u00e4ngseln i d\u00f6rren var stor, och jag knuffade till en \u00e4ldre dam i min iver att snabbt komma ut i solen, och fram till den d\u00f6rr jag nyss f\u00f6rs\u00f6kt att \u00f6ppna fr\u00e5n insidan. Den var inte sv\u00e5r att hitta. Det var en brun, tung tr\u00e4d\u00f6rr med svarta beslag, inf\u00e4lld i kyrkans v\u00e4gg. Mitt p\u00e5 d\u00f6rren h\u00e4ngde en rund n\u00f6tt portklapp, som k\u00e4rvade lite n\u00e4r jag r\u00f6rde p\u00e5 den. Klappen satt n\u00e4stan centrerad \u00f6ver d\u00f6rrens nyckelh\u00e5l.
\nD\u00f6rren var l\u00e5st.
\nI nyckelh\u00e5let satt en tjock, avbruten nyckel.
\n<\/p>\n

\"\"<\/div>\n<\/p>\n\n
\"\"<\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hon var ung och vacker. Inte s\u00e5 ung att hon inte visste vad hon gjorde, men ung nog att bejaka sina k\u00e4nslor och leva i nuet utan n\u00e5gra djupare tankar p\u00e5 framtiden. Kanske man kan s\u00e4ga ung nog att vilja leva upp sina dr\u00f6mmar. Och hon var vacker nog att f\u00e5 sina dr\u00f6mmar att g\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":7890,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,4],"tags":[1066,1064,1065,1063],"class_list":["post-48","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-noveller","category-nedslag","tag-20-talet","tag-domkyrka","tag-ensamstaende","tag-lund"],"yoast_head":"\nDen brutna nyckeln - @Arhammar bokstavligen<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Den brutna nyckeln - @Arhammar bokstavligen\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Hon var ung och vacker. Inte s\u00e5 ung att hon inte visste vad hon gjorde, men ung nog att bejaka sina k\u00e4nslor och leva i nuet utan n\u00e5gra djupare tankar p\u00e5 framtiden. Kanske man kan s\u00e4ga ung nog att vilja leva upp sina dr\u00f6mmar. Och hon var vacker nog att f\u00e5 sina dr\u00f6mmar att g\u00e5 […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"@Arhammar bokstavligen\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2006-03-22T09:14:13+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-03-11T20:30:33+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/lundadorr-640x932.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"640\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"932\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Anders Arhammar\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Anders Arhammar\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Anders Arhammar\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/061984c1d884b363e2c91550f2e00d1d\"},\"headline\":\"Den brutna nyckeln\",\"datePublished\":\"2006-03-22T09:14:13+00:00\",\"dateModified\":\"2020-03-11T20:30:33+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/\"},\"wordCount\":1492,\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2016\\\/01\\\/lundadorr.jpg\",\"keywords\":[\"20-talet\",\"domkyrka\",\"ensamst\u00e5ende\",\"Lund\"],\"articleSection\":[\"\u00d6dets Noveller\",\"Nedslag i tangenten\"],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/\",\"name\":\"Den brutna nyckeln - @Arhammar bokstavligen\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2016\\\/01\\\/lundadorr.jpg\",\"datePublished\":\"2006-03-22T09:14:13+00:00\",\"dateModified\":\"2020-03-11T20:30:33+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/061984c1d884b363e2c91550f2e00d1d\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2016\\\/01\\\/lundadorr.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2016\\\/01\\\/lundadorr.jpg\",\"width\":1218,\"height\":1774},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/den-brutna-nyckeln\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Den brutna nyckeln\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/\",\"name\":\"@Arhammar bokstavligen\",\"description\":\"Fr\u00e5n min penna och panna\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/061984c1d884b363e2c91550f2e00d1d\",\"name\":\"Anders Arhammar\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/784b5b36cfe145ae19a52340f405285a939bcc08d4a21136b3a81f9e378ffae0?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/784b5b36cfe145ae19a52340f405285a939bcc08d4a21136b3a81f9e378ffae0?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/784b5b36cfe145ae19a52340f405285a939bcc08d4a21136b3a81f9e378ffae0?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Anders Arhammar\"},\"url\":\"https:\\\/\\\/www.arhammar.se\\\/blog\\\/author\\\/anders\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Den brutna nyckeln - @Arhammar bokstavligen","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Den brutna nyckeln - @Arhammar bokstavligen","og_description":"Hon var ung och vacker. Inte s\u00e5 ung att hon inte visste vad hon gjorde, men ung nog att bejaka sina k\u00e4nslor och leva i nuet utan n\u00e5gra djupare tankar p\u00e5 framtiden. Kanske man kan s\u00e4ga ung nog att vilja leva upp sina dr\u00f6mmar. Och hon var vacker nog att f\u00e5 sina dr\u00f6mmar att g\u00e5 […]","og_url":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/","og_site_name":"@Arhammar bokstavligen","article_published_time":"2006-03-22T09:14:13+00:00","article_modified_time":"2020-03-11T20:30:33+00:00","og_image":[{"width":640,"height":932,"url":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/lundadorr-640x932.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Anders Arhammar","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Anders Arhammar","Est. reading time":"7 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/"},"author":{"name":"Anders Arhammar","@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/#\/schema\/person\/061984c1d884b363e2c91550f2e00d1d"},"headline":"Den brutna nyckeln","datePublished":"2006-03-22T09:14:13+00:00","dateModified":"2020-03-11T20:30:33+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/"},"wordCount":1492,"image":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/lundadorr.jpg","keywords":["20-talet","domkyrka","ensamst\u00e5ende","Lund"],"articleSection":["\u00d6dets Noveller","Nedslag i tangenten"],"inLanguage":"en-US"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/","url":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/","name":"Den brutna nyckeln - @Arhammar bokstavligen","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/lundadorr.jpg","datePublished":"2006-03-22T09:14:13+00:00","dateModified":"2020-03-11T20:30:33+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/#\/schema\/person\/061984c1d884b363e2c91550f2e00d1d"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/lundadorr.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/lundadorr.jpg","width":1218,"height":1774},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/den-brutna-nyckeln\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Den brutna nyckeln"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/#website","url":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/","name":"@Arhammar bokstavligen","description":"Fr\u00e5n min penna och panna","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/#\/schema\/person\/061984c1d884b363e2c91550f2e00d1d","name":"Anders Arhammar","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/784b5b36cfe145ae19a52340f405285a939bcc08d4a21136b3a81f9e378ffae0?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/784b5b36cfe145ae19a52340f405285a939bcc08d4a21136b3a81f9e378ffae0?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/784b5b36cfe145ae19a52340f405285a939bcc08d4a21136b3a81f9e378ffae0?s=96&d=mm&r=g","caption":"Anders Arhammar"},"url":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/author\/anders\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27009,"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48\/revisions\/27009"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7890"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}