![\"\"](\"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/IMG_3504.jpeg\")
<\/p>\nUtsidan av en gavel p\u00e5 bokhyllan \u00e4r egentligen r\u00e4tt onyttig, om man j\u00e4mf\u00f6r med vad som finns mellan gavlarna. Men farmor Mariannes gavelsida fick eget liv under 41 \u00e5r. <\/p>\n
Det var det man gjorde f\u00f6rst hemma hos Marianne, man tog en bok, la den p\u00e5 huvudet och Marianne drog strecket p\u00e5 bokhyllans gavel. En del st\u00e4llde sig nog lite extra p\u00e5 t\u00e5, man ville ju vara l\u00e4ngre \u00e4n sin mamma vid samma \u00e5lder. Eller brorsan.<\/p>\n
L\u00e4ngst ner, ca 60 cm fr\u00e5n marken, st\u00e5r det Julia, 6 januari 1990. N\u00e5gra centimer h\u00f6gre upp st\u00e5r det Mira och januari 2006. Allra h\u00f6gst p\u00e5 plankan hittar vi pappa, 8 september 1965.<\/p>\n
Pappa\/farfar n\u00e5dde ingen upp till, hans 197 cm tronade alltid h\u00f6gst. Fast man stod p\u00e5 t\u00e5. Han var dessutom f\u00f6rst ut, och satte ribban. <\/p>\n
Mellan hans streck och Julias l\u00e4ngst ner finns m\u00e5nga barn, barnbarn, br\u00f6der, systrar och en och annan g\u00e4st. Nu n\u00e4r jag studerar plankan s\u00e5 h\u00e4r timmen innan den hamnar i \u00e5tervinningen, m\u00e4rker jag att farmor Marianne faktiskt \u00e4r den enda som inte finns med p\u00e5 plankan. S\u00e5 det var nog hon som h\u00f6ll i bok och penna vid m\u00e4tningen. En garant f\u00f6r att allt gick r\u00e4tt och riktigt till.<\/p>\n
<\/p>\n
P\u00e5 v\u00e4g ut lutar jag f\u00f6r ett \u00f6gonblick den bruna planken mot den nya tidens bokhylla och st\u00e4ller mig bredvid den, s\u00e5 rak jag kan och, ja, lite p\u00e5 t\u00e5. Men bara s\u00e5 att det inte syns.<\/p>\n
Den h\u00e4r g\u00e5ngen blir det dock ingen m\u00e4tning, bara ett konstaterande att jag fortfarande g\u00e5r under ribban fr\u00e5n 1965, och att det var l\u00e4nge sedan som jag kunde be mamma\/farmor Marianne att h\u00e5lla i boken och s\u00e4tta strecket.<\/p>\n
Det blir jag som f\u00e5r s\u00e4tta punkt, ett sista streck, f\u00f6r v\u00e5r livsgavel. Och n\u00e4r den ligger d\u00e4r bak i sopbilen f\u00f6r fotografering, l\u00e4gger den sig sj\u00e4lvklart till r\u00e4tta, som en sista blinkning, som ett streck.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.arhammar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/IMG_4422.jpeg\")
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Utsidan av en gavel p\u00e5 bokhyllan \u00e4r egentligen r\u00e4tt onyttig, om man j\u00e4mf\u00f6r med vad som finns mellan gavlarna. Men farmor Mariannes gavelsida fick eget liv under 41 \u00e5r. Det var det man gjorde f\u00f6rst hemma hos Marianne, man tog en bok, la den p\u00e5 huvudet och Marianne drog strecket p\u00e5 bokhyllans gavel. En del […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":30316,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-30315","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nedslag"],"yoast_head":"\n