1918 var inte det b\u00e4sta \u00e5ret, verkligen inte. Visserligen tog f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget \u00e4ntligen slut. S\u00e5 ute i Europa k\u00e4nde sig m\u00e5nga l\u00e4ttade. Men i Stockholm, i Nuckebo, som min mormor Judit och hennes syster kallade sin lilla delade enrummare p\u00e5 Inedalsgatan 15, k\u00e4ndes livet lite tungt. En ok\u00e4nd d\u00f6dlig sjukdom, fr\u00e5n Spanien, h\u00e4rjade bland befolkningen och drabbade till och med Kung Gustaf V:s yngste son, prins Erik, hertig av V\u00e4stmanland, som dog i spanska sjukan i sin v\u00e5ning p\u00e5 Drottningholms slott, bara 29 \u00e5r gammal. <\/p>\n
Om till och med en av rikets allra h\u00f6gst uppsatta kunde d\u00f6, med tillg\u00e5ng till all m\u00f6jlig medicinsk omv\u00e5rdnad, d\u00e5 kunde f\u00f6rst\u00e5s vem som helst drabbas. <\/p>\n
Och s\u00e5 var det inte alltid l\u00e4tt att f\u00e5 n\u00e5got att \u00e4ta. Men flickorna Boudins vetemj\u00f6lsransoner gick till G\u00f6teborg och mammas goda br\u00f6d kom tillbaka, och k\u00e4llaren fylldes med potatis fr\u00e5n farfars V\u00e4rmlandsbr\u00f6der i Sulvik. S\u00e5 br\u00f6d och potatis i alla de former blev r\u00e4ddningen f\u00f6r \u201dLes petites Boudins\u201d, de sm\u00e5 Boudinflickorna i Nuckebo.<\/p>\n
Flickorna Boudin flyttade sedermera vidare i livet, till G\u00f6teborg, Nyn\u00e4shamn, Malm\u00f6 och Norr m\u00e4larstrand, bildade familjer och fick namn som Rencke, Ahnfeldt, Enander och Linn\u00e9. Men idag, drygt 100 \u00e5r senare, lever minnet av flickorna kvar i omr\u00e5det.<\/p>\n
En bit fr\u00e5n Nuckebo, (Det var ett hus, uppf\u00f6rt att endast uthyras \u00e5t sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande damer), p\u00e5 andra sidan St Eriksbron, i h\u00f6rnet av Alstr\u00f6mergatan 10 och Fridhemsgatan 60, blinkar en ljusbl\u00e5 neonskylt. \u201dLes petits Boudins\u201d, st\u00e5r det p\u00e5 skylten.<\/p>\n
M\u00e5nntro de serverar olika varianter av br\u00f6d och potatis d\u00e4r idag? Jag t\u00e4nkte g\u00e5 in och fr\u00e5ga, men v\u00e5r tids spanska sjuka, covid-19, hade bildat en gles Coronak\u00f6 utanf\u00f6r, regnet b\u00f6rjade sm\u00e5strila och decemberm\u00f6rkret f\u00f6ll, s\u00e5 bes\u00f6ket skjuts upp n\u00e5gon dag eller tv\u00e5.<\/p>\n
Och, ska sanningen fram, jag vill leva \u00e4nnu n\u00e5gra dagar i tron att flickorna Boudins rykte finns bevarat s\u00e5 h\u00e4r 100 \u00e5r senare, och inte beh\u00f6va ta st\u00e4llning till att “Les petits Boudins” \u00e4ven kan \u00f6vers\u00e4ttas till \u201dDe sm\u00e5 korvarna\u201d. <\/p>\n
Fast det hade nog mormor och hennes systrar tyckt varit riktigt roligt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
1918 var inte det b\u00e4sta \u00e5ret, verkligen inte. Visserligen tog f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget \u00e4ntligen slut. S\u00e5 ute i Europa k\u00e4nde sig m\u00e5nga l\u00e4ttade. Men i Stockholm, i Nuckebo, som min mormor Judit och hennes syster kallade sin lilla delade enrummare p\u00e5 Inedalsgatan 15, k\u00e4ndes livet lite tungt. En ok\u00e4nd d\u00f6dlig sjukdom, fr\u00e5n Spanien, h\u00e4rjade bland befolkningen […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":30023,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3465],"tags":[3472,1538],"class_list":["post-30022","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bilagor","tag-les-petits-boudins","tag-restaurang"],"yoast_head":"\n