“Valse lentes” veka toner b\u00f6lja genom rummet v\u00e4ckande i min sj\u00e4l en vemodig l\u00e4ngtan efter n\u00e5got roligt, glatt, ungdomligt h\u00e4rligt. Att f\u00e5 sv\u00e4va runt i valsen, f\u00f6rd av n\u00e5gon “Hans” starka fasta arm, trycket mot hans breda br\u00f6st och med hans l\u00e4ppar snuddande vid mitt h\u00e5r. Men Judit, Judit, hur kan du sitta och, mitt p\u00e5 blanka s\u00f6ndagsf\u00f6rmiddagen, l\u00e4ngta efter s\u00e5dant och dr\u00f6mma s\u00e5dana “day dreams”.<\/p>\n
Det \u00e4r Rutan, som trollar fram den vackra valsen p\u00e5 pianot. Ja, nu \u00e4r hon h\u00e4r, min glada syster. Hon kom hit p\u00e5 eftermiddagen, den 28 april och jag var f\u00f6rst\u00e5s och tog emot henne p\u00e5 stationen och ledsagade henne hit, d\u00e4r vi nu skola kampera tillsamman.<\/p>\n
P\u00e5 onsdag morgon den 3O april vaknade jag vid tonerna av den k\u00e4ra gamla “Lucia heter denna dagen”, och slog upp mina s\u00f6mndruckna \u00f6gon mot Rut och ett lock till en hattask, vilket i hast arrangerats till kaffebricka. S\u00e5 roligt det var att sitta d\u00e4r i s\u00e4ngen och bli trugad och bjuden p\u00e5 alla de s\u00e4tt.<\/p>\n
I Skandia hade flickorna “salat” till ett presentkort p\u00e5 Nordiska kompaniet och s\u00e5 fick jag liljekonvaljer av M\u00e4rta H\u00f6gberg och Maggie och en p\u00e5se cacao av fr\u00f6ken Asper\u00e9n, som \u00e4ter lunch vid samma bord som jag. Hon brukar skoja med Marta och mig f\u00f6r att vi sitter och slickar i oss v\u00e5r omsorgsfullt hopr\u00f6rda cacaoblandning medan vi v\u00e4nta p\u00e5 maten.<\/p>\n
Fram p\u00e5 f\u00f6rmiddagen anl\u00e4nde inte mindre \u00e4n 9 brev, 3 kort och 2 telegram fr\u00e5n v\u00e4nner och bekanta i G\u00f6teborg. “Rekordpost” tyckte vaktm\u00fcstarn ( En ung l\u00e5ng en, som ser riktigt trevlig ut).<\/p>\n
Vid tv\u00e5tiden tog jag mig ledigt, f\u00f6r Rut och jag hade kommit \u00f6verens om att fira dagens betydelse med lunch p\u00e5 Kompaniet. Och d\u00e4r festade vi v\u00e4rre med tre r\u00e4tter mat och en flaska vin. Jag hade inte brytt mig om att bjuda hem n\u00e5gon p\u00e5 eftermiddagen, ty eftersom min f\u00f6delsedag ocks\u00e5 \u00e4r Valborgsm\u00e4ssoafton, skall ju alla m\u00e4nniskor antingen ut och se p\u00e5 studentt\u00e5get eller g\u00e5 p\u00e5 Skansen eller Hasselbacken den dagen. S\u00e5 Rut och jag inskr\u00e4nkte oss till att efter middagen festa v\u00e5ldsamt p\u00e5 kaffe och en stor t\u00e5rta, som Eric varit nog sn\u00e4ll att skicka upp. <\/p>\n
Sen gingo vi i s\u00e4llskap med M\u00e4rta Gran och s\u00e5go p\u00e5 studentt\u00e5get. D\u00e4r var en faslig massa vagnar, men just inget vidare kvickt eller roligt. D\u00e5 t\u00e5get passerat, gingo vi upp p\u00e5 Generalagenturen en stund och satt d\u00e4r och pratade till klockan 9 d\u00e5 vi skulle p\u00e5 R\u00f6da kvarn och se om “S\u00e5ngen om den eldr\u00f6da blomman”. Och den t\u00e5l v\u00e4l att ses flera g\u00e5nger. Nu lade jag ocks\u00e5 mera m\u00e4rke till den f\u00f6rtjusande, v\u00e4l arrangerade musiken.<\/p>\n
F\u00f6rsta maj regnade det hela eftermiddagen, s\u00e5 Rut och jag stannade sn\u00e4llt hemma. P\u00e5 fredag hade vi skaffat oss biljetter till violinisten Franz von Vecseys konsert i Auditorium, och det blev sannerligen en riktig upplevelse. En s\u00e5dan gudaben\u00e5dad konstn\u00e4r!! Vilka kaskader av v\u00e4lljud han trollade fram ur fiolen. N\u00e4r han spelade Chopins “Nocturne” blev jag alldeles h\u00e4nf\u00f6rd. Det var s\u00e5 att jag riktigt ryste och andan stockade sig i halsen. 0h!!<\/p>\n
Bifallet var fullkomligt ovationsartat. Han m\u00e5ste ge tre extranummer varibland han spelade “Ack V\u00e4rmeland Du sk\u00f6na”, s\u00e5 att jag h\u00f6ll p\u00e5 att svimma av h\u00e4nf\u00f6relse. Vi stodo kvar och tj\u00f6to, stampade och viftade med n\u00e4sdukar \u00e4nda tills det var sl\u00e4ckt bade p\u00e5 estraden och i salongen och d\u00e5 rusade vi ut f\u00f6r att f\u00e5 se en skymt av honom, n\u00e4r han reste i sin bil. Vi hade den stora turen att komma mitt framf\u00f6r bild\u00f6rren och hurrade och levde som hela folkhmssan runtomkring. Och vilket stolt \u00f6gonblick, d\u00e5 han r\u00e4ckte ut sin hand och tryckte v\u00e5ra!<\/p>\n
Jag f\u00f6rs\u00f6kte i hastigheten komplimentera honom med n\u00e2gra ord p\u00e5 fransk – tysk – engelska, och jag hoppas att han \u00e5tminstone f\u00f6rstod n\u00e5got, ty han skrattade och sade “Merci, merci”. Sedan p\u00e5 kv\u00e4llen var det f\u00f6rst efter n\u00e5gon tvekan som vi kunde f\u00f6rm\u00e5 oss att tv\u00e4tta h\u00e4nderna. P\u00e5 tisdag ska han ha avskedskonsert och beh\u00f6ver jag s\u00e4ga att vi redan k\u00f6pt biljetter dit?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
“Valse lentes” veka toner b\u00f6lja genom rummet v\u00e4ckande i min sj\u00e4l en vemodig l\u00e4ngtan efter n\u00e5got roligt, glatt, ungdomligt h\u00e4rligt. Att f\u00e5 sv\u00e4va runt i valsen, f\u00f6rd av n\u00e5gon “Hans” starka fasta arm, trycket mot hans breda br\u00f6st och med hans l\u00e4ppar snuddande vid mitt h\u00e5r. Men Judit, Judit, hur kan du sitta och, mitt […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":29668,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3444,3425],"tags":[],"class_list":["post-29526","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3444","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n