“Uppeh\u00e5ll f\u00f6r att l\u00e4sa Ditt “s\u00f6ndagsnummer”. Tack!! Jag \u00f6nskar Dig vid min h\u00f6gra sida och min v\u00e4nstra sida, bakom, framf\u00f6r, \u00f6verallt omkring mig. Kalle, Du m\u00e5ste riktigt omgiva mig, b\u00e5de utan och innan, riktigt l\u00e4ra mig k\u00e4nna inneb\u00f6rden av de orden “jag \u00e4r din”. Jag \u00e4r s\u00e5 fullkomligt ovan att vara n\u00e5gon annans \u00e4n min egen, ser Du! Kanske Du tycker, att jag \u00e4r f\u00f6r egensinnig ibland? Att jag inte \u00e4r s\u00e5 vek, \u00f6m och h\u00e4ngiven, som Du skulle vilja ha mig? Ack, k\u00e4raste min, jag vill s\u00e5 g\u00e4rna vara allt det d\u00e4r!<\/p>\n
Du m\u00e5ste hj\u00e4lpa mig att bli det! Ibland \u00f6nskar jag, att jag vore en liten sp\u00e4d, eterisk varelse, med stora, dr\u00f6mmande bl\u00e5 \u00f6gon, solgyllene h\u00e5r i en gloria om ansiktet, en den hj\u00e4lpl\u00f6saste av alla sm\u00e5 hj\u00e4lpl\u00f6sa kvinnor.<\/p>\n
D\u00e5 vore det nog l\u00e4tt, ja, oundvikligt att vara vek, \u00f6m, k\u00e4nslig och h\u00e4ngiven! Men det \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att vara det, n\u00e4r man \u00e4r av full medell\u00e4ngd, ovanligt kraftigt byggd, skicklig gymnast, idkare av varjehanda idrotter och \u00e4nda till sitt 24:de \u00e5r vuxit upp i s\u00e5 gott som obunden frihet, med, f\u00f6r det mesta, manliga kamrater. Och l\u00e4rt mig att lita p\u00e5 sig sj\u00e4lv.<\/p>\n
Dock, den ljuva kvinnligheten tar nog ut sin r\u00e4tt \u00e4nd\u00e5 till slut, och i mitt inre har under de tv\u00e5 sista m\u00e5naderna p\u00e5g\u00e5tt en omv\u00e4lvning, som nog kommer att f\u00f6r framtiden s\u00e4tta en alldeles ny pr\u00e4gel p\u00e5 detta stycke kvinna, som ben\u00e4mnas Judit Boudin. Det \u00e4r allt det vackraste, ljuvaste och \u00f6mmaste inom mig, som ur sitt dolda djup v\u00e4ller fram i en v\u00e5g av k\u00e4rlek mot Dig, och som skall n\u00e5 sin full\u00e4ndning d\u00e5 jag en g\u00e5ng f\u00e5r den outs\u00e4gliga lyckan att trycka v\u00e5rt barn mot mitt hj\u00e4rta!<\/p>\n
Din blivande maka.”<\/p>\n
Jag blir riktigt r\u00f6rd, n\u00e4r jag l\u00e4ser ovanst\u00e5ende brev till Kalle! T\u00e4nk, att jag verkligen k\u00e4nt mig manad att skriva s\u00e5dana ord! Ack, den k\u00e4rleken! Den \u00e4r ljuvlig, underbar… Den manar fram allt det b\u00e4sta och vackraste inom oss. Och jag \u00f6nskar av hela min sj\u00e4l, att den m\u00e5tte bli riktigt bofast inom mig, v\u00e4xa sig allt starkare och djupare med \u00e5ren, aldrig svalna av, utan vara lika intensiv, d\u00e5 vi b\u00f6rja \u00e5ldras tillsammans, min Kalle och jag. Om vi f\u00e5 leva till dess!<\/p>\n
Jag hoppas, som Kalle skriver, att “I v\u00e5rt liv f\u00e5r ingen “smekm\u00e5nad” (fy Ph—) f\u00f6rekomma. Ingen tidig kulmen, som sakta dalar ned\u00e5t h\u00f6ger, tills kurvan spetat nedanf\u00f6r horisonten. N\u00e4r v\u00e5rt h\u00e5r \u00e4r av \u00e5lder vitt vordet, skall vi kyssa varandra du och jag (s\u00e5 inte barnbarnen ser det) och viska i varandras \u00f6ron “Ack, du gamle ravaillac”!!<\/p>\n
“F\u00f6r ett uppvaknande fr\u00e5n det h\u00e4r ruset, det \u00e4r jag viss p\u00e5 aldrig f\u00f6rekommer. Vi skall alltid \u00e4lska varandra, h\u00f6r du det flicka. Ta mig tusan, om jag inte skulle kyssa dig, r\u00e4tt h\u00e5rt, om jag finge dig fatt just nu”!!!<\/p>\n
S\u00e5dana brev skriver han, min k\u00e4raste. D\u00e4r \u00e4r omv\u00e4xlande sk\u00e4mt och allvar, och i alla fall g\u00e5r det som en r\u00f6d tr\u00e5d “Jag \u00e4lskar dig, \u00e4lskar dig , \u00e4lllskar dig”! Och jag har gjort den reflektionen, att jag har visst inte mer \u00e4n en g\u00e5ng skrivit de orden till honom. Det \u00e4r nog stor skillnad p\u00e5 k\u00e4rleken hos en man till en kvinna och tv\u00e4rtom! Eller ocks\u00e5 kanske det \u00e4r jag, som \u00e4r ovanligt f\u00e5ordig i det fallet!?<\/p>\n
Fast\u00e4n han \u00e4r i mina tankar, s\u00e5 gott som hela dagen, och jag s\u00e5 g\u00e4rna vill ge honom allt jag kan i ord och g\u00e4rning, skriver jag s\u00e4llan “k\u00e4rleksbrev” till honom. Utan bara pratar om livet i Skandia, vad vi tar oss f\u00f6r om eftermiddagen o.s.v. Ibland \u00e4r det n\u00e4stan, som om jag skulle vara r\u00e4dd att blotta mina k\u00e4nslor. Det \u00e4r nog delvis ovana! Helt prosaiskt. F\u00f6r of\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r det inte! Och f\u00f6rresten kan han nog l\u00e4sa en hel del mellan raderna.<\/p>\n
I eftermiddag har Elin och Nanni (Karin) Berg varit h\u00e4r. Vad de \u00e4ro trevliga, de flickorna! Elin \u00e4r nog bra mycket hurtigare \u00e4n lilla kandidaten Nanni, som l\u00e4st och t\u00e4nkt alltf\u00f6r mycket f\u00f6r att riktigt kunna verka “frigjord” som glad kamrat. Men det kan Elin d\u00e4remot i h\u00f6gsta grad. Och Rut och jag ha kommit \u00f6verens om att vi b\u00f6ra absolut odla den bekantskapen mer \u00e4n vi gjort. Nu har Rut redan g\u00e5tt och lagt sig och yrkar p\u00e5 det livligaste p\u00e5 att jag skall f\u00f6lja hennes exempel. Och f\u00f6r en g\u00e5ngs skull kan jag ju vara tillm\u00f6tesg\u00e5ende.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
“Uppeh\u00e5ll f\u00f6r att l\u00e4sa Ditt “s\u00f6ndagsnummer”. Tack!! Jag \u00f6nskar Dig vid min h\u00f6gra sida och min v\u00e4nstra sida, bakom, framf\u00f6r, \u00f6verallt omkring mig. Kalle, Du m\u00e5ste riktigt omgiva mig, b\u00e5de utan och innan, riktigt l\u00e4ra mig k\u00e4nna inneb\u00f6rden av de orden “jag \u00e4r din”. Jag \u00e4r s\u00e5 fullkomligt ovan att vara n\u00e5gon annans \u00e4n min […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":26201,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3444,3425],"tags":[],"class_list":["post-28807","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3444","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n