Liebe Alma
\nSie haben nun ganz lange Zeit auf Brief von mir erwarten mussen. Nicht war, Sie sind viel b\u00f6se auf mich? Ach, aber ich habe doch gar keine Zeit zum schreiben \u00fcbrig gehabt – Nein, l\u00e5tom oss \u00e5terg\u00e5 till “\u00e4rans och hj\u00e4ltarnas spr\u00e5k”. <\/p>\n
Orsaken, varf\u00f6r jag vid “starten” var s\u00e5 “disk” av mig, \u00e4r att jag f\u00f6r n\u00e4rvarande h\u00e5ller p\u00e5 att pl\u00f6ja igenom en “disk” bok ” Die Sonne von S:t Moritz” av en gubbe som heter (eller hette) H\u00f6cker. Och strax f\u00f6rut har jag l\u00e4st “Der Adjutant” av Rudolf Herzog.<\/p>\n
M\u00e5ste ha lite motvikt mot alla engelska romaner jag slukar, f\u00f6rst\u00e5r du. Det \u00e4r riktigt intressant f\u00f6rresten, och det \u00e4r underbart, hur bra man kommer ih\u00e5g det gamla hederliga spr\u00e5ket fr\u00e5n skolan. Jag beh\u00f6ver knappast “sl\u00e5 upp” ett enda ord. Och \u00e4ven om jag skulle beh\u00f6va det, g\u00f6r jag det inte av det enkla sk\u00e4let, att jag inte har n\u00e5got tyskt lexikon!<\/p>\n
Egentligen borde jag nu vara ett rov f\u00f6r \u00e5tminstone lindriga samvetskval, eftersom jag b\u00e5de i fredags och l\u00f6rdags helt enkelt “skolkade” fr\u00e5n Skandia. Blev s\u00e5 gr\u00e4sligt uttr\u00e5kad p\u00e5 allt knoget d\u00e4rnere, att jag ist\u00e4llet tog med mig lite’ arbete hem, och tillbrakte tv\u00e5 h\u00e4rliga dagar under f\u00f6reb\u00e4rande av huvudv\u00e4rk och d\u00e5lig s\u00f6mn p\u00e5 grund av \u00f6veranstr\u00e4ngning. Vilket delvis var sanning.<\/p>\n
Och vet du vad jag har gjort!!!. Du har nog i “Filmen” l\u00e4st om dess stora prist\u00e4vlan “Vill Ni bli filmsk\u00e2despelerska”, eller hur? Och kanske rent av funderat p\u00e5 att deltaga? – Jag har gjort det!! Ig\u00e5r var jag och fotograferade mig hos Walfenstern, och s\u00e5 fort jag f\u00e5tt provkorten, skall jag skicka in dem och ett l\u00e5ngt brev, som jag redan skrivit, till “Filmen”. Oerh\u00f6rt, inte sant!? <\/p>\n
Men ack, vad det skulle vara gr\u00e4sligt roligt om man kunde bli utvald, och s\u00e5lunda f\u00e5 sin enda stora alltid undertryckta \u00f6nskan – att f\u00e5 bli sk\u00e5despelerska – uppfylld. Dock – det \u00e4r inte v\u00e4rt att hoppas – sslipper man att bli besviken.<\/p>\n
Ig\u00e5r f\u00f6rmiddag, d\u00e5 v\u00e4l “Skandisterna” trodde att jag blek och utsliten vilade p\u00e5 mitt l\u00e4ger, tog jag mig en h\u00e4rlig skidtur ut\u00e5t Djurg\u00e5rden. Det hade sn\u00f6at hela morgonen, s\u00e5 sn\u00f6n l\u00e5g djup \u00f6verallt utom p\u00e5 g\u00e5ngbanorna, som voro skottade. Jag tog v\u00e4gen f\u00f6rbi Rosendals slott och uppf\u00f6r en liten backe d\u00e4rbort igenom, d\u00e4r ett skidsp\u00e5r tog av in bland tr\u00e4den. Jag tog upp sp\u00e5ret och gled s\u00e5 nedf\u00f6r en j\u00e4mn sluttning i behaglig fart. <\/p>\n
Du kan inte ana, hur underbart vackert d\u00e4r var. \u00d6verallt bredde sig den mjuka, vita, vita sn\u00f6n och stenar och kullar voro s\u00e5 j\u00e4mt avrundade av sn\u00f6t\u00e4cket. Tr\u00e4d och buskar dignade under sn\u00f6b\u00f6rdan och grenarna, som slingrade sig i varandra bildade de mest fantastiska m\u00f6nster. Det var s\u00e5 lugnt och s\u00e5 tyst, ingen m\u00e4nniska mer \u00e4n jag och jag k\u00e4nde mig rent av andaktsfullt st\u00e4md i all den tysta, rena vitheten.<\/p>\n
\u00c4ven p\u00e5 s\u00f6ndag f\u00f6rmiddag voro Naemi och jag ute och skidade. Vi togo v\u00e4gen ut\u00e5t Fiskartorp och v\u00e4l anl\u00e4nda dit, roade vi oss med att \u00e5ka i ett par sm\u00e5backar. Det var inget vidare roligt, ty hur bussig \u00e4n Naemi annars \u00e4r, n\u00e5gon trevlig kamrat p\u00e5 skidf\u00e4rder \u00e4r hon inte. \u00c4n g\u00e5r hennes bindningar upp, \u00e4n bryter hon s\u00f6nder stavarna, s\u00e5 g\u00e5r inte skidorna nog bra, sen gn\u00e4ller hon \u00f6ver att hon inte har n\u00e5gra ordentliga skidk\u00e4ngor, och s\u00e5 pustar hon och st\u00e5nker och fl\u00e5sar och kravlar fram s\u00e5 sakta, s\u00e5’ de’ \u00e4’ inge’ roligt alls. Och n\u00e4r vi s\u00e5 g\u00e5tt en liten stund, b\u00f6rjar hon frysa och vill \u00e5ka sp\u00e5rvagn hem meddetsamma. Det medger hon f\u00f6rresten sj\u00e4lv, att hon inte \u00e4r f\u00f6rtjust i skidsporten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Liebe Alma Sie haben nun ganz lange Zeit auf Brief von mir erwarten mussen. Nicht war, Sie sind viel b\u00f6se auf mich? Ach, aber ich habe doch gar keine Zeit zum schreiben \u00fcbrig gehabt – Nein, l\u00e5tom oss \u00e5terg\u00e5 till “\u00e4rans och hj\u00e4ltarnas spr\u00e5k”. Orsaken, varf\u00f6r jag vid “starten” var s\u00e5 “disk” av mig, \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":29649,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3444,3425],"tags":[],"class_list":["post-28767","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3444","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n