Min k\u00e4ra, k\u00e4ra Gretel!
\nAck, Dina intressanta brev, hur v\u00e4lkomna \u00e4ro de inte Du lyckliga, lyckliga m\u00e4nniska, som f\u00e5r uppleva s\u00e5 m\u00e5nga saker!! Men nu vill jag inte bli bitter och avundsjuk igen!<\/p>\n
En s\u00e5dan trevlig julsemester jag haft, fast den var s\u00e5 kort, endast fem dagar. Naemi, pappa och jag reste ner till G\u00f6teborg p\u00e5 s\u00f6ndagkv\u00e4llen. Klockan 7 kommo vi ned till stationen (biljetter hade vi k\u00f6pt l\u00e5ngt i f\u00f6rv\u00e4g)
\noch fingo st\u00e5 p\u00e5 perrongen n\u00e4rmare tv\u00e5 timmar, innan vi \u00e4ntligen kommo upp p\u00e5 t\u00e5get. S\u00e5 b\u00f6rjade det v\u00e4xla. Ett par extra vagnar m\u00e5ste s\u00e4ttas till. Vi avkopplades och sutto d\u00e4r en rundlig tid, innan vi \u00e4ntligen \u00e5ngade s\u00f6derut. Sedan fingo vi veta, att stinsen bl\u00e5st av t\u00e5get innan vi kopplats till igen. T\u00e5get hade g\u00e5tt, men av ett par kvickt\u00e4nkta passagerare hejdats genom n\u00f6dbromsen och sedan backat in och h\u00e4mtat oss.<\/p>\n
Som v\u00e4l var fingo vi plats mittemot en ung dam och en herre, som ovanligt nog f\u00f6r tredjeklasspassagerare s\u00e5go riktigt trevliga ut. Sedan talade de om att de t\u00e4nkt alldeles detsamma som oss. Vi kommo sm\u00e5ningom i samspr\u00e5k och pratade om allt m\u00f6jligt. Till slut blev det presentation. De hette Elsa och Frans Tim\u00e9n och voro syskon. Han \u00e4r m\u00e5lare, artist. Jag p\u00e5minde mig sedan, att jag flera g\u00e5nger sett och h\u00f6rt hans namn.<\/p>\n
Vi kommo fram till G\u00f6teborg tre timmar f\u00f6rsenade. Rut m\u00f6tte oss och s\u00e5 \u00e5kte vi hem och v\u00e4lkomnades p\u00e5 det hj\u00e4rtligaste. \u00c5h, vad det alltid \u00e4r roligt att tr\u00e4ffa sm\u00e5syskonen och den \u00e4lskade, \u00e4lskade mamma. F\u00f6r varje \u00e5r l\u00e4r jag mig h\u00e5lla mer och mer av henne, den of\u00f6rlikneliga, underbara.<\/p>\n
Som det var Anna-Lisas f\u00f6delsedag, klev jag p\u00e5 eftermiddagen dit, medf\u00f6rande en st\u00f6rre konfektp\u00e5se. Du m\u00e5 tro att hon blev f\u00f6rv\u00e5nad, d\u00e5 jag uppenbarade mig. Angen\u00e4mt \u00f6verraskad f\u00f6rst\u00e5s, liksom \u00e4ven Eric, Adel, (som tycks vara d\u00e4r j\u00e4mt) samt hennes f\u00e4stman Sven. Senare upptr\u00e4dde \u00e4ven hennes kusiner. Nina, Ernst och Oskar Borgvall samt en del sm\u00e5kusiner och gratulerade. Och vi hade en synnerligen glad och trevlig afton. Ernst friade bl.a. helt \u00f6ppet till mig och var h\u00f6gst f\u00f6r\u00e4lskad.<\/p>\n
Oskar, som \u00e4r en ovanligt beg\u00e5vad och fin ung man, rivaliserade starkt med honom och Eric likas\u00e5. Du m\u00e5 tro vi sk\u00e4mtade!! Jag fann Anna-Lisas f\u00e4stman vara en s\u00e4rdeles sympatisk yngling, l\u00e5ng, sm\u00e4rt och med en djup vacker r\u00f6st, lugn och verkligt trevlig. Senare p\u00e5 kv\u00e4llen kom Carl Gustav hem och oh, vad han v\u00e4xt. P\u00e5 l\u00e4ngden \u00e5tminstone. Men fasligt smalaxlad var han. Och finnig och pletig, som de’ v\u00e4rsta. F\u00e5r v\u00e4l hoppas att det ordnar sig.<\/p>\n
D\u00e5 jag p\u00e5 kv\u00e4llen kom hem, voro Rut och Naemi \u00e4nnu borta, de voro p\u00e5 teatern med Bruno och Arvid. P\u00e5 m\u00e5ndag voro vi ute och k\u00f6pte julklappar och s\u00e5 p\u00e5 Vollmers t\u00e9salong f\u00f6rst\u00e5s. D\u00e4r \u00e4r verkligen riktigt trevligt. (P\u00e5 s\u00f6ndag f\u00f6rmiddagen voro vi p\u00e5 nya Bra\u00fctigams, men d\u00e4r var inte alls s\u00e5 gemytligt som p\u00e5 det gamla, med sina hemtrevliga sm\u00e5 “b\u00e5s\u201c.)<\/p>\n
Eftermiddagen tillbragte vi p\u00e5 Cosmorama och s\u00e5g den v\u00e4rldsberyktade Mary Pickford i “Flickan, som inte ville vara rik.” Riktigt n\u00e4pet. P\u00e5 tisdag, julafton, voro vi hemma hela dagen, och till middagen doppade vi i grytan f\u00f6rst\u00e5s och \u00e5to skinka och korv. Och efter kaffet blev det julklappsutdelning, n\u00e5got som sm\u00e5barnen l\u00e4nge v\u00e4ntat p\u00e5.<\/p>\n
Det var minsann inga d\u00e5liga julklappar som vankades. Bl.a. fick mamma en stilig silverservis, Rut ett \u00e4kta guldklockarmband, Naemi och jag hundra kronor var o.s.v. Ja, gl\u00e4djen stod h\u00f6gt i tak. Och s\u00e5 blev det fisk och gr\u00f6t och det traditionella gr\u00f6trimmet: “Mandeln uti gr\u00f6ten finna, gl\u00e4djer gr\u00e4nsl\u00f6st varje kvinna”. Lillan fick mandeln!<\/p>\n
P\u00e5 juldagen var jag p\u00e5 f\u00f6rmiddagen ute och spatserade l\u00e4ngs hamnen med Bruno. Vet du, han \u00e4r verkligen riktigt trevlig och behaglig, den unge mannen. Ingen vanlig, tankl\u00f6s yngling, utan djup och litet allvarlig. Och s\u00e5 har han en s\u00e5 fast och vacker blick bakom pincenezen.<\/p>\n
Vi tyckte b\u00e5da, att det skulle vara bra roligt om vi kunde tr\u00e4ffas lite oftare. P\u00e5 eftermiddagen voro vi hemma hos Ditt. Ack, Greta, vad “sm\u00e5barnen” v\u00e4xt upp. Mary har uppsatt h\u00e5r och l\u00e5nga kjolar, Linnea \u00e4r snart ocks\u00e5 stora damen och Birger, ja, han har f\u00f6r\u00e4ndrat sig mest. Ist\u00e4llet f\u00f6r den lilla, blyga skolyngling i kn\u00e4byxor och stubbat h\u00e5r, som jag mindes som Birger, sk\u00e5dade jag nu en ovanligt l\u00e5ng, axelbred yngling med fin bena, genomtrevligt utseende och respektingivande basst\u00e4mma.<\/p>\n
Vi hade riktigt trevligt hela kv\u00e4llen. Det var alldeles som f\u00f6rr. Var sin r\u00e5gade tallrik med dopp till kaffet och sen \u00e4pplen, saft och n\u00f6tter. Och moster var sig lik. Glad och livad, d\u00e5 och d\u00e5 sl\u00e4ngande n\u00e5gra skarpa repliker \u00e5t ungarna. Och lika ivrig med bordsb\u00f6n och bibelcitat som f\u00f6rr. Medan vi sutto vid fruktbordet, brann ljusen i granen och det var s\u00e5 jullikt och rart. Vi togo ett par pl\u00e5tar, hoppas de bli bra.<\/p>\n
Vi gingo hem ganska tidigt, och sen p\u00e5 kv\u00e4llen voro Naemi, Arvid och jag som hastigast uppe hos Bruno och drucko julgl\u00f6gg. P\u00e5 annandagens f\u00f6rmiddag var jag hos f\u00f6re detta Irma Fr\u00f6ckberg, numera fru Stenberg, min gamla trevliga klasskamrat. Och d\u00e4r voro ocks\u00e5 Eleonore, Tora, Rakel och Gertrud. Vad det var trevligt att tr\u00e4ffa de gamla v\u00e4nnerna igen! Vi pratade f\u00f6rst\u00e5s om allt m\u00f6jligt, om andra kamrater, l\u00e4rarinnor, v\u00e5rt arbete etc. och s\u00e5 om den oundvikliga dyrtiden f\u00f6rst\u00e5s! Och Eleonore verkade lika fin och lite tillgjord som f\u00f6rr och “Laban” var lika ful, glad och munter.<\/p>\n
Irma har ett alldeles f\u00f6rtjusande hem, ett riktigt \u00f6nskehem och en den n\u00e4pnaste lilla baby. Ja, blir hon lik sin mamma, blir hon en sk\u00f6nhet. Pappan, som vi som hastigast h\u00e4lsade p\u00e5, strax innan vi gingo, var d\u00e4remot rakt inte sk\u00f6n. Tora ville n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att jag skulle f\u00f6lja med henne upp och h\u00e4lsa p\u00e5 Gunnar och John p\u00e5 hemv\u00e4gen och det gjorde jag med st\u00f6rsta n\u00f6je. T\u00e4nk, vad de vuxit!<\/p>\n
Gunnar exercerar nu, och John skall ta studenten i v\u00e5r. Men annars voro de sig lika, Gunnar lika glad och tokrolig, som den of\u00f6rg\u00e4tliga sommaren 1912, d\u00e5 jag h\u00e4lsade p\u00e5 dem p\u00e5 Warpn\u00e4s. T\u00e4nk, att det nu \u00e4r sex \u00e5r sedan, sex \u00e5r. \u00c5h, Herre Gud!<\/p>\n
P\u00e5 Annandagens eftermiddag hade vi bjudning f\u00f6r Anna-Lisa, Sven, Bruno, Hilding och Harald Jansson. Det var trevligt och gemytligt. Vi spelade och dansade litet, drack kaffe etc. Ju mer man ser Sven, dess b\u00e4ttre tycker man om honom. Jag lyck\u00f6nskar sannerligen Anna-Lisa. Han verkar s\u00e5 manlig och ridderlig.<\/p>\n
Och s\u00e5 randades snart den stunden, d\u00e5 Lillan, som till sin stora gl\u00e4dje f\u00e5tt lov att resa med hitupp tills skolan b\u00f6rjar, och jag m\u00e5ste ta avsked och bege oss till stationen. P\u00e5 min uttryckliga \u00f6nskan f\u00f6ljde ingen mer \u00e4n mamma och pappa oss. De andra skulle vara tillsammans \u00e4nnu ett par timmar. Det k\u00e4ndes sannerligen riktigt tragiskt att l\u00e4mna dem.<\/p>\n
Efter en l\u00e5ngtr\u00e5kig, h\u00e4ndelsel\u00f6s resa, kom vi s\u00e5 hit igen och allt har kommit in i den gamla trallen. Nu har du v\u00e4l f\u00e5tt en l\u00e5ng epistel, eller hur? Svara snart darling!
\nYours Hejsa-Lejsa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Min k\u00e4ra, k\u00e4ra Gretel! Ack, Dina intressanta brev, hur v\u00e4lkomna \u00e4ro de inte Du lyckliga, lyckliga m\u00e4nniska, som f\u00e5r uppleva s\u00e5 m\u00e5nga saker!! Men nu vill jag inte bli bitter och avundsjuk igen! En s\u00e5dan trevlig julsemester jag haft, fast den var s\u00e5 kort, endast fem dagar. Naemi, pappa och jag reste ner till G\u00f6teborg […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":29633,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3443,3425],"tags":[],"class_list":["post-28734","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3443","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n