En fin “dagbok” det h\u00e4r! Som jag skriver i var 21:sta dag! Jag m\u00e5ste best\u00e4mt b\u00e4ttra mig. Nu har Marta Jonsson, en pigg flicka i Skandia (bland de yngsta, endast 18 \u00e5r) och jag efter att ha l\u00e4st J. Websters ” Daddy Long-Legs” och “Dear Enemy” kommit \u00f6verens om att det \u00e4r best\u00e4mt trevligare att f\u00f6ra dagbok i brevform. Jag satt inne p\u00e5 “anskaffningen” idag och pratade med henne 1 3\/4 timma, medan herrar Ro- och Hus\u00e9n voro uppe hos Edvard Svensson och Maja var och skrev p\u00e5 “hektografmaskin”. <\/p>\n
Det \u00e4r verkligen mycket ovanligt, att jag pratar bort s\u00e5 mycket tid i Skandia. N\u00e4r jag just inte har n\u00e5got att g\u00f6ra, brukar jag antingen l\u00e4sa tidningarna eller skriva brev, men inte prata, f\u00f6r jag tycker det verkar s\u00e5 obehagligt, n\u00e4r jag ser flickorna st\u00e5 och babbla och sladdra l\u00e5nga stunder. Emellertid gjorde jag idag ett undantag fr\u00e5n denna regel, dels emedan Marta var s\u00e5 envis att jag skulle stanna, dels emedan det verkligen var trevligt att prata med henne. <\/p>\n
Vi talade om b\u00f6cker och jag kom underfund med att jag allt l\u00e4st bra lite av v\u00e5ra styvaste svenska f\u00f6rfattare. Selma har jag ju l\u00e4st allt av f\u00f6rst\u00e5s, men Rydberg, Strindberg, Heidenstam, Topelius ( om han nu ska r\u00e4knas som svensk) Levertin och dylika har jag allt ignorerat f\u00f6r mycket. S\u00e5 nu f\u00e5r jag allt s\u00e4tta ig\u00e5ng och studera dem. Sm\u00e5ningom skaffa mig eller l\u00e5na deras arbeten. <\/p>\n
Strindberg vet jag dock inte vad jag skall s\u00e4ga om. Naturligtvis var han ett snille, det s\u00e4ger ju alla, herrar \u00e5tminstone, men hans f\u00f6rfattarskap \u00e4r av en s\u00e5 m\u00f6rk, dyster och tungsint l\u00e4ggning, att jag, som sj\u00e4lv besitter en god del tungsinthet, nog skulle bli f\u00f6r”depressed” av att l\u00e4sa hans arbeten.<\/p>\n
Men i detta fall, som i m\u00e5nga andra, f\u00e5r jag v\u00e4l lita p\u00e5 min oemottaglighet f\u00f6r yttre intryck. Nej, om jag nu skulle b\u00f6rja mina brev. Men – vem skall jag skriva till nu d\u00e5!? Marta sade, att hon skriver till en person, som hon inte brevv\u00e4xlar med, men g\u00e4rna skulle vilja korrespondera med. “Antagligen en mansperson” t\u00e4nkte jag i mitt stilla sinne. <\/p>\n
Jag skall best\u00e4mt ta och skriva till \u00e4n den ena \u00e4n den andra, allteftersom jag \u00e4r upplagd. Och nu \u00e4mnar jag skriva ett brev till syster Rut och tala om lite vardagligheter. S\u00e5ledes:<\/p>\n
R\u00e4pa!(S\u00e5 b\u00f6rja vi sedan l\u00e5ng tid tillbaka alltid v\u00e5ra brev till varandra. Detta till synes ej vidare v\u00e4nliga epitet representerar fullt ut samma k\u00e4nslor vanliga systrar erfara, d\u00e5 de skriva till varandra: \u00c4lskade Maja eller Allra k\u00e4raste Elin e.d.). Allts\u00e5, om igen:
\nR\u00e4pa!
\nSannerligen jag kommer ih\u00e5g, om det \u00e4r min eller sin tur att skriva! I alla fall har jag just f\u00e5tt en anfall av skrivkl\u00e5da, s\u00e5 jag \u00e4mnar uppvakta dig med en l\u00e4ngre epistel. Jag f\u00f6rbereder dig p\u00e5, att det nog blir lite huller om buller och hit och dit, men dont mind, girl.<\/p>\n
Som du genom brev fr\u00e5n pappa erfarit, ha Naemi och jag varit s\u00e4ngliggande n\u00e5gra dagar, och eftersom alla, som bli illam\u00e5ende nu f\u00f6r tiden anses ha “spanska sjukan”, konstaterades det att \u00e4ven vi hade f\u00e5tt en sl\u00e4ng av den.<\/p>\n
Naemi stannade i s\u00e4ngen en s\u00f6ndag och l\u00e5g d\u00e4r sl\u00f6, slapp och likgiltig med ont i lederna, huvudv\u00e4rk och hosta. Jag pysslade om henne p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt med hett emservatten, paramintpastiller, feberpulver och ett efter omst\u00e4ndigheterna l\u00e4mpat, synnerligen v\u00e4nligt bem\u00f6tande.<\/p>\n
P\u00e5 tisdag k\u00e4nde jag mig s\u00e5 f\u00f6rf\u00e4rligt sl\u00f6 i Skandia, att jag knappast orkade g\u00f6ra n\u00e5gonting. Jag gick in i valvet och satte mig p\u00e5 en stol och stirrade p\u00e5 en tidning, jag vet inte hur l\u00e4nge. L\u00e4sa orkade jag inte. Nu m\u00e5ste jag v\u00e4l tala om att jag p\u00e5 m\u00e5ndag varit p\u00e5 ett st\u00f6rre “kolifej” med sen hemkomst, och att, som jag trodde, tr\u00f6ttheten berodde p\u00e5 “allm\u00e4nt bakom och dan efter”.<\/p>\n
Eftersom jag kom att n\u00e4mna “kolifej” f\u00e5r jag v\u00e4l tala lite mera om detsamma. Det var s\u00e5 att en av flickorna i Skandia, en trevlig en vid namn Margit Hjellenberg, l\u00e5ng, glad och musikalisk, firade sin 21-\u00e5rsdag och till denna hade hon inbjudit ett 10-tal flickor fr\u00e5n Skandia och “maj me”. F\u00f6r att \u00e4nnu mer s\u00e4tta piff p\u00e5 hippan hade vi kommit \u00f6verens om att kl\u00e4’ ut oss, festf\u00f6rem\u00e5let ovetande. <\/p>\n
Jag hade f\u00e5tt lov att ha pappas kl\u00e4der och s\u00e5 hade jag l\u00e5nat en krage av Herr Hus\u00e9n i Skandia, han \u00e4r n\u00e4mligen l\u00e5ng och smal, men pappas kragar voro f\u00f6r stora. S\u00e5 hade jag k\u00f6pt brunt smink och puder och hyrt en tjusig ljuslockig peruk. Kan Du t\u00e4nka att pappas kl\u00e4der,(de snobbiga m\u00f6rkt gendarmef\u00e4rgade) passade mig precis, utom byxorna, som ju voro mycket f\u00f6r vida om livet, men det f\u00e4ste jag ihop med s\u00e4kerhetsn\u00e5lar, s\u00e5 det m\u00e4rktes inte alls. Om du f\u00e5tt se mig, d\u00e5 jag stod d\u00e4r f\u00e4rdigkl\u00e4dd, perukprydd, sminkad och med sv\u00e4rtade \u00f6gonbryn, skulle du s\u00e4kert blivit k\u00e4r i mig bums, s\u00e5 bra tog jag mig ut! <\/p>\n
Antagligen skulle du (som likt mig \u00e4r s\u00e5 ot\u00e4ckt kritisk) ha sagt “den d\u00e4r herrn skulle ha varit v\u00e4ldigt stilig, om han bara inte varit s\u00e5 bred \u00f6ver h\u00f6fterna, men sk\u00f6n som de’ v\u00e4rsta \u00e4r han f\u00f6rst\u00e5s”. Dock den anm\u00e4rkningen m\u00e5ste jag ju b\u00e4ra med j\u00e4mnmod, eftersom jag \u00e4r en kvinnoperson av f\u00f6dsel om och inte av fullt ohejdad vana. (Kommer du ih\u00e5g, n\u00e4r du och jag slogs med gatpojkarna p\u00e5 hemv\u00e4g fr\u00e5n skolan, f\u00f6r att inte tala om v\u00e5ra egna sammandrabbningar!) <\/p>\n
N\u00e5v\u00e4l, eftersom det var om\u00f6jligt att f\u00e5 pappas hatt p\u00e5 mitt sk\u00f6nlockiga huvud, m\u00e5ste jag d\u00f6lja min manliga elegans och mitt manligt vackra ansikte under s\u00e4rdeles kvinnliga ytterkl\u00e4der, hatt och flor. Jag hade f\u00e5tt l\u00e5na skor av Tage Pettersson, s\u00e5 du f\u00f6rst\u00e5r att kl\u00e4dseln var manlig alltigenom under det kvinnliga omh\u00f6ljet. Margit bor l\u00e5ngt ut p\u00e5 S\u00f6der, s\u00e5 jag tog sp\u00e5rvagn f\u00f6rst\u00e5s, men du skulle ha sett mig, n\u00e4r jag ilade fr\u00e5n sp\u00e5rvagnen till hennes bostad med pappas byxor, som \u00e5kt ner under kappan. Jag undrar inte p\u00e5 att folk betraktade mig med misst\u00e4nksamma blickar, d\u00e4r jag rusade fram.<\/p>\n
Vi samlades allihopa i Margits trappa och det m\u00e5 du tro, var en brokig skara. D\u00e4r h\u00e4ngde en liten n\u00e4pen rococodam vid armen p\u00e5 en yngling (flicka) i riddr\u00e4kt, under det att en geisha med v\u00e4ldig parasoll koketterade f\u00f6r en h\u00f6gst vanlig student i silkesstrumpor och pumps! En tjyvpojke (flicka) till fotbollsparkare i r\u00f6d tr\u00f6ja och nervikta strumpor underh\u00f6ll sig med en riktig gamintyp i kn\u00e4byxor och “keps” och s\u00e5 snodde d\u00e4r omkring en liten yrh\u00e4tta till t\u00f6s med l\u00e5nga lockar och stor rosett och korta kjolar. Du skulle ha sett Margit och hennes moders min, d\u00e5 vi avsjungande (eller r\u00e4ttare sagt avhojtande) “Ja, m\u00e5 hon leva” t\u00e5gade in. <\/p>\n
St\u00e4mningen blev genast h\u00f6g och steg ytterligare, d\u00e5 lite senare en f\u00f6rtjusande balettdans\u00f6s, h\u00f6gst realistiskt sminkad, pudrad, tuchad och dekollterad gjorde sin entr\u00e9. V\u00e4ldigt vacker och stiliga ben, m\u00e5 du tro. Och gullband i h\u00e5ret- \u00e5 s\u00e5- \u00e5 d\u00e4. ( Obs! Nytt uttryck!) Och det var s\u00e5 sant, vi hade en snitsig uniformerad herre med, som senare blev \u00f6verste och var gift med geishan, vilket inte hindrade, att han flirtade skarpt med balettdans\u00f6sen. De hade en dotter (yrh\u00e4ttan), som trots sin ungdom, (endast 15 \u00e5r) var f\u00f6rlovad med mig (som var brukspatron fr\u00e5n V\u00e4rmland, kommit p\u00e5 obest\u00e5nd och m\u00e5st taga yrh\u00e4ttan, som hade utsikter att f\u00e5 en hederlig hemgift). <\/p>\n
Min legala f\u00f6rbindelse hindrade dock inte att jag underh\u00f6ll en mera fin s\u00e5dan med rococodamen, som var en riktig liten kokett och egentligen tillh\u00f6rde “ryttm\u00e4starn”. Studenten rivaliserade v\u00e5ldsamt med \u00f6versten om balettdans\u00f6sen, s\u00e5 du m\u00e5 tro att det var ett riktigt f\u00f6rtjusande oanst\u00e4ndigt s\u00e4llskap det hela. Min stackars f\u00e4stm\u00f6 placerade jag i ett h\u00f6rn med en frukttallrik i kn\u00e4t, och presenterade henne f\u00f6r fotbollssparkarn och gaminen, vilka sen f\u00f6rst\u00e5s voro tvungna att bjuda upp henne under det jag steppade, valsade och flirtade med den cigarettr\u00f6kande rococodamen (som verkligen i b\u00e5da bem\u00e4rkelserna var “l\u00e4tt p\u00e5 foten”.) <\/p>\n
Du skulle ha sett henne, d\u00e5 hon senare p\u00e5 kv\u00e4llen mitt framf\u00f6r hela s\u00e4llskapet, kn\u00e4ppte upp sin blus, som satt f\u00f6r h\u00e5rt \u00f6ver br\u00f6stet och blottade ett n\u00e4pet linne! Vi tog ett par blixtfotos ocks\u00e5 och jag skickar Dig h\u00e4r ett, s\u00e5 Du n\u00e5gorlunda kan se hur vi tog oss ut. Den med x \u00e4r festf\u00f6rem\u00e5let, till synes f\u00f6rs\u00e4nkt i stilla slummer, rococodamen d\u00f6ljer sitt linne bakom solfj\u00e4dern och den sk\u00f6na karlen, som sitter p\u00e5 golvet till h\u00f6ger \u00e4r jag, den enda, som inte slumrat in.<\/p>\n
Vi undf\u00e4gnades med kaffe och med h\u00e4nseende till tiderna sagolikt dopp sant senare frukt och l\u00e4skedrycker ( och cigaretter) Jag bara satt och \u00f6nskade att jag inte s\u00e5 nyss \u00e4tit en s\u00e5 bastant middag utan kunnat njuta lite’ mer av l\u00e4ckerheterna.<\/p>\n
Allihop tyckte, att jag var utm\u00e4rkt bra som patron (Jag hade klackring p\u00e5 pekfingret med, jojomen. D\u00e5 vi \u00e4ntligen beg\u00e5vo oss hem\u00e5t var det s\u00e5 sent att sp\u00e5rvagnarna slutat att g\u00e5, s\u00e5 vi m\u00e5ste knalla och g\u00e5 i st\u00e4llet.
\nStudenten, baletthoppan och jag fick s\u00e4llskap en bra bit. Den stackars studentens pumps var s\u00e5 stora s\u00e5 de skavde ” honom” f\u00f6rf\u00e4rligt, vilket vi f\u00f6rs\u00f6kt avhj\u00e4lpa genom att l\u00e4ggs n\u00e4sdukar innanf\u00f6r skokanten bak. Du skulle ha sett honom, d\u00e4r han hasade sig fram med n\u00e4sdukarna sl\u00e4ngande om f\u00f6tterna!<\/p>\n
Jag m\u00e5ste s\u00e4ga Dig, att jag aldrig h\u00e4danefter kommer att f\u00f6rebr\u00e5 en herre att de inte h\u00e5lla p\u00e5 att dansa oavbrutet p\u00e5 en bal. F\u00f6r nu vet jag hur det k\u00e4nns med deras m\u00f6rka, varma kl\u00e4der och h\u00f6ga, obekv\u00e4ma st\u00e4rkkragar. Hu d\u00e5! Jag h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6rsm\u00e4kta, fast jag f\u00f6rs\u00f6kte smita s\u00e5 m\u00e5nga danser som m\u00f6jligt. Och d\u00e5 jag kom p\u00e5 Fleminggatan var det jag som tog av mig hatt och flor, kn\u00e4ppte upp kappan och s\u00e5lunda n\u00e5got l\u00e4ttad str\u00f6vade fram\u00e5t. Du milde vad jag var tr\u00f6tt och hur kragen skavde och vad h\u00e4ngslena tryckte \u00f6ver br\u00f6stet! “Den som vill vara fin f\u00e5r lida pin” Hade jag m\u00f6tt n\u00e5gon av de \u00f6vriga inv\u00e5narna i Nuckebo i trapporna d\u00e5 jag vid tv\u00e5tiden dinglade upp, s\u00e5 hade de v\u00e4l d\u00e5nat av fasa och dagen efter hade vi v\u00e4l f\u00e5tt en anmodan att fortast m\u00f6jligt ge oss av fr\u00e5n detta respektabla hus! Men, guskelov, ingen s\u00e5g mig!<\/p>\n
Och v\u00e4l hemkommen fick jag trots tr\u00f6ttheten h\u00e5lla p\u00e5 en l\u00e5ng stund med att avl\u00e4gsna sminket och \u00e4nd\u00e5 var jag brunskiftande i ansiktet dagen d\u00e4rp\u00e5. Har du n\u00e5gonsin sett en brun och vitrandig krage, tillh\u00f6rande Herr Hus\u00e9n i Skandia?<\/p>\n
Det har jag. Fast nu \u00e4r den \u00f6verl\u00e4mnad \u00e5r en tv\u00e4tterska. Detta var en rysligt l\u00e5ng utvikning fr\u00e5n det ursprungliga \u00e4mnet att jag k\u00e4nde mig d\u00e5lig p\u00e5 Tisdag i Skandia. P\u00e5 Onsdag hade jag emellertid en s\u00e5dan huvudv\u00e4rk och var s\u00e5 matt att jag inte orkade g\u00e5 upp. Utan d\u00e4r l\u00e5go vi nu b\u00e4gge tv\u00e5!<\/p>\n
En oerh\u00f6rt stor tur i olyckan var det ju, att Greta Andreasson just d\u00e5 kommit till oss f\u00f6r att stanna n\u00e5gra dagar. Hennes pappa hade ju, som Du vet, m\u00e5st resa till G\u00f6teborg, d\u00e5 Jakob l\u00e5g f\u00f6r d\u00f6den, och Greta v\u00e5gade inte vara ensam hemma. Nu sk\u00f6tte hon matlagningen, sprang \u00e4renden och passade p\u00e5 oss. Hon \u00e4r verkligen riktigt sn\u00e4ll och duktig fast lite sl\u00f6. Men ibland kommer hon i “prattagen” riktigt och d\u00e5 ” babblar ” hon p\u00e5 v\u00e4rre och talar om sina skolhistorier, om sin simning och sjukgymnastik m.m. Egentligen \u00e4r hon en ovanligt ( och behagligt ) barnslig sexton\u00e5ring T\u00e4nk att, d\u00e5 hon fick h\u00f6rs, att Jakob var d\u00f6d, gr\u00e4t hon visserligen ett par t\u00e5rar, men sen brydde hon sig inte om det alls.<\/p>\n
Hon bara talade om, hur besv\u00e4rlig Jakob varit o.s.v. och att de aldrig kunde komma \u00f6verens. Men n\u00e5gra samvetskval tycktes hon inte ha. Hela Onsdagen k\u00e4nde jag mig riktigt skral, men sen var jag mycket b\u00e4ttre fast jag l\u00e5g till s\u00e4ngs till L\u00f6rdag. Pappa var hos oss varje dag tv\u00e5 ggr om dagen och var f\u00f6rf\u00e4rligt sn\u00e4ll. Alltid hade han med sig n\u00e5got gott, \u00e4pplen, p\u00e4ron, karameller o.d. Och en eftermiddag kom d\u00e4r uppskickandes en trevlig s\u00e4ng (hopf\u00e4llbar) med st\u00e5ln\u00e4tbotten och tv\u00e5 kuddar, madrass och t\u00e4cke. F\u00f6rut hade Greta m\u00e5st ligga ” skaf\u00f6ttes” med en av oss, men nu fick vi det riktigt bekv\u00e4mt. D\u00e5 vi f\u00f6rebr\u00e5dde honom, att han gick och k\u00f6pte upp s\u00e5 mycket pengar, sa han, att den s\u00e4ngen skulle mammma ha att ligga i, d\u00e5 hon kommer hit upp. S\u00e5 nu m\u00e5ste hon f\u00e4rst\u00e5s komma hit meddetsamma!<\/p>\n
P\u00e5 S\u00f6ndag voro vi uppe b\u00e4gge tv\u00e5 och p\u00e5 M\u00e5ndag gingo vi var och en till sitt jobb. Jag t\u00e4nkte, att det \u00e4r b\u00e4st, att vara riktigt f\u00f6rsiktig, s\u00e5 jag poltade p\u00e5 mig en hel del extrakl\u00e4der, med den p\u00e5f\u00f6ljd, att d\u00e5 jag kom ner till Skandia, var jag s\u00e5 varm och r\u00f6d, s\u00e5 de trodde att jag hade brinnande feber och g\u00e5tt upp f\u00f6r tidigt. De sa \u00e5t mig att genast g\u00e5 hem igen och som d\u00e4r inte var n\u00e5got vidare ” spirituellt” f\u00f6ljde jag om en stund uppmaningen, fast jag k\u00e4nde mig kry som en m\u00f6rt. <\/p>\n
V\u00e4l hemkommen tog jag mig f\u00f6r att grundligt st\u00e4da i kokvr\u00e5n, vilket verkligen var av behovet p\u00e5kallat. P\u00e5 Tisdag stannade jag ocks\u00e5 hemma och utr\u00e4ttade en del \u00e4renden. Och p\u00e5 Onsdag tog jag inte s\u00e5 mycket p\u00e5 mig, d\u00e5 jag gick ner till Skandia. Med den p\u00e5f\u00f6ljd att min f\u00f6rklaring att ” nu \u00e4r jag fullt frisk” tillfullo godtogs.<\/p>\n
Nej, sn\u00e4lla Du, nu \u00e4r klockan strax half ett p\u00e5 natten! Naemi snusar och sover i sin s\u00e4ng och gr\u00e4lade hela tiden, innan hon somnade, p\u00e5 mig, som inte gick och la mig. Man jag har druckit 4 ( fyra koppar \u00e4kta starkt kaffe i eftermiddags, s\u00e5 jag \u00e4r alldeles klarvaken. Eftersom klockan \u00e4r s\u00e5 mycket \u00e4r det v\u00e4l dock b\u00e4st att jag g\u00e5r och l\u00e4gger mig nu, fast jag vet, att jag inte kan somna p\u00e5 en l\u00e5ng stund. Jag hoppas, att andan faller p\u00e5 mig \u00e4ven i morgon, s\u00e5 jag forts\u00e4tter brevet. Nu har jag redan skrivit 12 sidor, var skall det sluta!! Good night!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En fin “dagbok” det h\u00e4r! Som jag skriver i var 21:sta dag! Jag m\u00e5ste best\u00e4mt b\u00e4ttra mig. Nu har Marta Jonsson, en pigg flicka i Skandia (bland de yngsta, endast 18 \u00e5r) och jag efter att ha l\u00e4st J. Websters ” Daddy Long-Legs” och “Dear Enemy” kommit \u00f6verens om att det \u00e4r best\u00e4mt trevligare att […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":29617,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3443,3425],"tags":[],"class_list":["post-28708","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3443","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n