Ack, om det ville bli regn \u00e4nd\u00e5!! Vad det beh\u00f6vs v\u00e4l. S\u00e5 innerligt v\u00e4l!! N\u00e4r vi g\u00e5 ut\u00e5t landet, se vi, hur sprucken jorden \u00e4r, hur genomtorra v\u00e4garna, dammet st\u00e5r som en sky, och alla stackars sm\u00e5 knoppar riktigt j\u00e4mra sig efter vatten. Likas\u00e5 h\u00f6sts\u00e4den. Ack, Om Gud ville l\u00e5ta det regna \u00e4nd\u00e5! Annars blir det nog missv\u00e4xt och hungersn\u00f6d till allt annat el\u00e4nde. <\/p>\n
Varenda dag \u00e4r det klart solskensv\u00e4der, men ingen v\u00e4rme utan riktigt kallt. Det var visst f\u00f6rra s\u00f6ndagen, som jag sist skrev i min bok. D\u00e5 hade vi spatserat ut\u00e5t Liding\u00f6n. I torsdags, som var Kristi Himmelf\u00e4rdsdag, tog vi oss en tur ut\u00e5t Liding\u00f6bro v\u00e4rdshus, vilket vi passerade, och fortsatte genom skogen fram till en annan v\u00e4g, som ledde till stan. <\/p>\n
Det var en f\u00f6rtjusande bit genom skogen, marken var \u00f6vers\u00e5llad av vita och bl\u00e5a sippor, och mellan stammarna till h\u00f6ger glittrade V\u00e4rtans sm\u00e5b\u00f6ljor i solljuset. Vi slogo oss ned p\u00e5 en sten och \u00e5t v\u00e5ra sm\u00f6rg\u00e5sar och nj\u00f6t av naturen. Och sedan plockade vi med oss en stor bukett av vit och bl\u00e5sippor samt gr\u00f6na l\u00f6v och vackra h\u00e4ngen. De st\u00e5 h\u00e4r nu och lysa upp hela rummet.<\/p>\n
P\u00e5 eftermiddagen hade vi inte mindre \u00e4n 5 visiter. F\u00f6rst Elsa och Rakel, s\u00e5 Torsten Ahnfelt, Erik och herr Andreasson. Fram mot 7-tiden l\u00e4t vi dom dock p\u00e5 ett fint s\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5, att de kunde avl\u00e4gsna sig, ty vi skulle g\u00e5 till Maja p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/p>\n
D\u00e4r var \u00e4ven ett herrskap Bergstr\u00f6m, och herr Bergstr\u00f6m och Edvard levde, s\u00e5 vi fick oss \u00e5tskilliga goda skratt. Vi blevo bjudna g\u00e5 en h\u00e4rlig sup\u00e9 och jag \u00e5t, s\u00e5 jag kunde knappast f\u00e5 igen kjolen om mig p\u00e5 fredag morgon. Hela tiden pratade vi om mat – f\u00f6rst\u00e5s. <\/p>\n
Det finns faktiskt inte en bjudning eller n\u00e5gon tillst\u00e4llning, d\u00e4r tv\u00e5 eller flera personer \u00e4ro f\u00f6rsamlade, som det inte pratas om mat, f\u00f6rst och sist. D\u00e5 sitter man och himlar sig och suckar: “\u00c3h, t\u00e4nk om vi nu kunde f\u00e5 riktigt \u00e4kta “mocka” och h\u00e4rliga wienerbr\u00f6d och bakelser f\u00f6r 10 \u00f6re och “Agdakringlor” och vetekrans och sm\u00e5kakor. Och s\u00e5 talar man om stora, sm\u00f6rdrypande kotletter och biffar med stekta \u00e4gg och brynta potatis och sparris och svampomeletter och \u00e4ppelkaka med vaniljs\u00e5s och s\u00e5 vidare, tills man blir riktigt sjuk. <\/p>\n
Majas sup\u00e9 var emellertid n\u00e4stan som i forna dagar. D\u00e4r var sm\u00f6r och br\u00f6d (dock bara h\u00e5rt) och ost och s\u00e5 stekt str\u00f6mming, sm\u00e5 k\u00f6ttbullar och potatis, spenatomelett och stekt svamp. Och s\u00e5 gott t\u00e9 med vetebr\u00f6d och marmelad. Undra p\u00e5, om man \u00e5t!!<\/p>\n
Annars best\u00e5r maten nu f\u00f6r tiden huvudsakligast av k\u00e5lr\u00f6tter. R\u00f6tter till lunch och r\u00f6tter till middag. Imorse fick jag stekt str\u00f6mming och – r\u00f6tter till frukost. Oh, Du milde! Potatis l\u00e4r inte st\u00e5 att uppbringa. Och k\u00f6tt kostar 7 \u00e1 8 kronor kg, och k\u00f6ttf\u00e4rs likas\u00e5. Tant h\u00e5ller en minsann \u00e1 jour med matpriserna, nuf\u00f6rtiden g\u00f6r hon aldrig annat \u00e4n beklagar sig. Och hon har minskat portionerna h\u00f6gst v\u00e4sentligt, s\u00e5 nu f\u00e5r man inte \u00e4ta sig m\u00e4tt d\u00e4r heller. N\u00e5 – man f\u00e5r v\u00e4l vara tacksam s\u00e5 l\u00e4nge man har n\u00e5got att \u00e4ta.<\/p>\n
S\u00e5 d\u00e4r, nu har jag hasplat ut mig en liten klagovisa. Men jag kan knappast undg\u00e5 att n\u00e5gon g\u00e5ng skriva om det, varom alla m\u00e4nniskor tala nu f\u00f6r tiden. Idag var jag uppe hos dr. Lundbergs och h\u00e4lsade p\u00e5. Hanna bj\u00f6d p\u00e5 riktigt gott kaffe och vetebullar, skorpor och bakelser. Det var “moj”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ack, om det ville bli regn \u00e4nd\u00e5!! Vad det beh\u00f6vs v\u00e4l. S\u00e5 innerligt v\u00e4l!! N\u00e4r vi g\u00e5 ut\u00e5t landet, se vi, hur sprucken jorden \u00e4r, hur genomtorra v\u00e4garna, dammet st\u00e5r som en sky, och alla stackars sm\u00e5 knoppar riktigt j\u00e4mra sig efter vatten. Likas\u00e5 h\u00f6sts\u00e4den. Ack, Om Gud ville l\u00e5ta det regna \u00e4nd\u00e5! Annars blir […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":29559,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3443,3425],"tags":[],"class_list":["post-28673","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3443","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n