Jag kan inte fatta det. Att jag nu \u00e4r h\u00e4r igen. Att jag har l\u00e4mnat det ljuvliga V\u00e4rmland f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda – ja vem vet, n\u00e4r?!<\/p>\n
Oh, n\u00e4r jag nu t\u00e4nker p\u00e5 baden vid M\u00f6rtesten, p\u00e5 solglittret \u00f6ver v\u00e5gorna och de gr\u00f6nskande str\u00e4nderna, p\u00e5 m\u00e5nstrimman, som bl\u00e4nkte l\u00e5ng och skimrande i viken, de sista kv\u00e4llarna, p\u00e5 de bl\u00e5nande bergen, de lummiga hagarna och det doftande h\u00f6et i ladan, d\u00e5 k\u00e4nns det s\u00e5 sv\u00e5rt och tungt i min sj\u00e4l. N\u00e4r skall jag m\u00e5nne se detta \u00e5ter?! Och f\u00e5 njuta det i s\u00e4llskap med den k\u00e4raste av alla m\u00f6drar, min \u00e4lskade, obeskrivligt sn\u00e4lla och rara, glada och dock allvarliga, bussiga mamma och de hurtiga pr\u00e4ktiga syskonen!!<\/p>\n
Och att nu efter en p\u00e5 t\u00e5get genomvakad natt, s\u00f6mnig, sl\u00f6 och tr\u00f6tt efter dagens br\u00e5dska i Skandia, sitta h\u00e4r och l\u00e4ngta tillbaka det \u00e4r sv\u00e5rt, sv\u00e5rt. Men, jag f\u00e5r inte klaga. Tack, ist\u00e4llet i h\u00f6ga makter, f\u00f6r att jag fick komma dit!<\/p>\n
M\u00e5nen stod h\u00f6gt \u00f6ver bergshagens tr\u00e4dtoppar och s\u00e4nde sitt milda sken \u00f6ver nejden, d\u00e5 jag ig\u00e5r kv\u00e4ll efter ett k\u00e4rt farv\u00e4l fr\u00e5n dem d\u00e4rhemma reste till stationen i s\u00e4llskap med Rut och Axel. Ack, var det verkligen ig\u00e5r? Mig f\u00f6refaller det s\u00e5 o\u00e4ndligt l\u00e4ngesedan!<\/p>\n
Vi kommo n\u00e4rmare en halv timma f\u00f6r tidigt, och r\u00e4dd, att det eljest skulle bli f\u00f6rsent, ans\u00e5g Axel det b\u00e4st, att trots Ruts protester, genast fara tillbaka. S\u00e5 fick jag ensam inv\u00e4nta t\u00e5get. Strax innan det kom uppenbarade sig pl\u00f6tsligt herr Vesterlund fr\u00e5n J\u00f6ssforsen.<\/p>\n
Honom hade Rut presenterat mig f\u00f6r p\u00e5 “bana” p\u00e5 l\u00f6rdag kv\u00e4ll. Han \u00e4r f\u00f6rresten Kalles principal. Han hj\u00e4lpte mig mycket artigt “ombord” med mitt pick och pack, ja, s\u00e5 artigt, att han h\u00f6ll p\u00e5 att ej komma av i r\u00e4tt tid. T\u00e5get hade redan satt fart, d\u00e5 han hoppade av. Jag fick en fin h\u00f6rnplats i en bekv\u00e4m andraklasskup\u00e9 och nj\u00f6t med en vemodig k\u00e4nsla av den ljuvliga nejden, som t\u00e5get ilade fram igenom, d\u00e4r m\u00e5nen \u00f6msom glittrade \u00f6ver daggv\u00e5ta \u00e4ngar, \u00f6msom s\u00e4nde en bl\u00e4nkande str\u00e5lflod \u00f6ver dr\u00f6mmande insj\u00f6ar eller trolskt spelade in mellan skogarnas stammar och stenar.<\/p>\n
I Lax\u00e5 stego de \u00f6vriga passagerarna av, s\u00e5 jag tog av mig skorna, str\u00e4ckte ut mig p\u00e5 den sk\u00f6na, mjuka soffan, och beredda mig p\u00e5 en riktigt lugn och trevlig natt. D\u00f6m om min f\u00f6rskr\u00e4ckelse, d\u00e5 en stationskarl, som kom in och b\u00f6rjade sopa av alla krafter, fr\u00e5gade om jag skulle f\u00f6lja med till Kristiania igen! Detta var en icke till Stockholm g\u00e5ende vagn.<\/p>\n
Jag upp f\u00f6rst\u00e5s med en alldeles on\u00f6dig br\u00e5dska, fick p\u00e5 mig skor och ytterkl\u00e4der och k\u00e5nkade ut med min fasansfullt tunga packning. Skulle f\u00f6rs\u00f6ka att komma in i en Stockholmsvagn, men d\u00e4r var s\u00e5 hoppl\u00f6st fullb\u00f6kat att jag avstod vid blotta anblicken. Och sen fick jag g\u00e5 och v\u00e4nta en timmas tid i “kv\u00e4leschte natts”, tills t\u00e5get fr\u00e5n G\u00f6teborg, till vilket vagnarna skulle kopplas, behagade anl\u00e4nda. Men, du “hilde mimmel”, d\u00e4r var ocks\u00e5 alldeles fullpackat. <\/p>\n
Jag fick till slut, arg och “lissen”, sl\u00e5 mig ner p\u00e5 ett s\u00e4te i korridoren. D\u00e4r fann mig kondukt\u00f6ren, som d\u00e5 orkade b\u00f6ka in mig i en redan fullsatt soffa, och h\u00e4r fick jag sitta och tr\u00e4ngas och v\u00e4ndas hela natten. S\u00f6mn var ju inte att t\u00e4nka p\u00e5. <\/p>\n
Och jag drog verkligen en innerlig befrielsens suck, d\u00e5 t\u00e5get rullade in p\u00e5 Centralen, och jag fick b\u00f6ka mig ut.<\/p>\n
Elsa och Naemi m\u00f6tte vid stationen och s\u00e5 knogade vi hem till Naemi. Hon bj\u00f6d p\u00e5 kaffe, och under Naemis livliga jubelrop plockade jag nu fram diverse, som jag haft med mig. Det var inte s\u00e5 lite heller. Tv\u00e5 stora, pr\u00e4ktiga br\u00f6dkakor, tv\u00e5 tjocka vetelimpor. Tv\u00e5 liter bl\u00e5b\u00e4rssylt, en kruka hallonsylt, tre burkar lingonsylt, ett halvt kilo sm\u00f6r och tv\u00e5 par fina chokladkoppar med fat samt slutligen en stor teburk fylld med bl\u00e5b\u00e4r. Det blev ett riktigt kalasande p\u00e5 morgonkr\u00f6ken.<\/p>\n
Men snart m\u00e5ste jag bege mig ner till “gumman” Skandia, d\u00e4r jag v\u00e4lkomnades fr\u00e5n alla h\u00e5ll och kanter och d\u00e4r jag genast begynte med kontokuranterna. Och nu skall jag v\u00e4l g\u00e5 och l\u00e4gga mig riktigt tidigt och sova ut ordentligt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag kan inte fatta det. Att jag nu \u00e4r h\u00e4r igen. Att jag har l\u00e4mnat det ljuvliga V\u00e4rmland f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda – ja vem vet, n\u00e4r?! Oh, n\u00e4r jag nu t\u00e4nker p\u00e5 baden vid M\u00f6rtesten, p\u00e5 solglittret \u00f6ver v\u00e5gorna och de gr\u00f6nskande str\u00e4nderna, p\u00e5 m\u00e5nstrimman, som bl\u00e4nkte l\u00e5ng och skimrande i viken, de sista kv\u00e4llarna, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":26199,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3442,3425],"tags":[],"class_list":["post-28621","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3442","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n