Det var i september 1897 som familjen Boudin kom till G\u00f6teborg. Deras f\u00f6rsta bostad i G\u00f6teborg var p\u00e5 Landsv\u00e4gsgatan 33. Det var en mycket vacker l\u00e4genhet p\u00e5 ett rum och k\u00f6k, och en liten tambur. Redan i oktober blev det till\u00f6kning i familjen med \u00e4nnu en dotter. Hon f\u00f6ddes den 11 oktober. Hon var en kraftig flicka, v\u00e4gde vid f\u00f6delsen 4 kg. BB var p\u00e5 den tiden, d\u00e4r nuvarande samskolan \u00e4r, i h\u00f6rnet av Vasa och Spr\u00e4ngkullsgatorna. Hon d\u00f6ptes p\u00e5 BB och fick namnen Rut Jenny Majken.<\/p>\n
P\u00e5 Landsv\u00e4gsgatan bodde Judit bara ett \u00e5r, och h\u00f6sten 1898 flyttade familjen till Tredje L\u00e5nggatan 1. Det f\u00f6rsta \u00e5ret d\u00e4r bodde de p\u00e5 nedre botten. Det var ett stort rum och k\u00f6k och tambur, men s\u00e5 skulle det bli butik d\u00e4r, s\u00e5 de fick flytta upp till tredje v\u00e5ningen d\u00e4r en tv\u00e5rumsl\u00e4genhet var ledig. Det b\u00f6rjade g\u00e5 b\u00e4ttre f\u00f6r Judit och hennes familj.<\/p>\n
P\u00e5 bilden fr\u00e5n 1898, under ett bes\u00f6k i Sulvik, kan vi se att familjen ser v\u00e4lm\u00e5ende ut. D\u00e4r l\u00e4ngst till v\u00e4nster st\u00e5r Julius f\u00f6r\u00e4ldrar, Johan med fru Brita, bredvid en stolt Julius och Jenny med nyf\u00f6dda Rut i famnen. Framf\u00f6r en hj\u00e4lpsam dam st\u00e5r Judit och hennes \u00e4ldre syster Naemi.<\/p>\n
Julen 1899 var Judit, hennes syskon och mamma Jenny ensamma. Pappa Julius var uppe i Kristiansund i Norge f\u00f6r firmans r\u00e4kning. Han reste i b\u00f6rjan av december. D\u00e5 fick Judit l\u00e4ra sig att ha en pappa p\u00e5 resande fot. <\/p>\n
Den 4 maj 1900 fick Judit \u00e4nnu en liten syster, s\u00e5 d\u00e5 blev det 4 flickor i familjen. Judits farfar ville, att hon skulle heta Alma Maria efter sin faster, som hade d\u00f6tt \u00e5ret innan, bara 18 \u00e5r gammal. <\/p>\n
P\u00e5 sommaren 1900 hade familjen Boudin bes\u00f6k av farmor och farfar, och.under deras bes\u00f6k blev Naemi och Judit d\u00f6pta. Det hade inte skett tidigare, eftersom Jenny och Julius vid deras f\u00f6delse var fr\u00e4lsningssoldater, och det var inte brukligt inom arm\u00e9n med barndop – det var naturligtvis frivilligt. <\/p>\n
“Och nog hade vi \u00f6verl\u00e4mnat v\u00e5ra sm\u00e5 flickor i Guds beskydd”, konstaterade Jenny. Men farmor och farfar var inte riktigt n\u00f6jda med detta utan en dag begav de sig till Oscar Fredriks kyrka med Naemi och Judit vid handen till dopet. Det var nog ett par ganska ovanliga dopkandidater, pastor Elmgren Varberg hade. <\/p>\n
Den sommaren var familjen inte i Sulvik, annars var var de d\u00e4r varje sommar, s\u00e5 l\u00e4nge farfar levde. Han ville s\u00e5 g\u00e4rna att de skulle komma. Men 1901 \u00e5kte man \u00e5ter upp till Sulvik, d\u00e5 Judit var 6 \u00e5r. Judits mamma ber\u00e4ttar om den resan.<\/p>\n
– P\u00e5 v\u00e5ren 1901 blev v\u00e5r lilla Alma d\u00e5lig. Hon hade just b\u00f6rjat att g\u00e5 d\u00e5. Hon blev inte b\u00e4ttre, utan jag gick till l\u00e4kare med henne. Vi skulle d\u00e5 resa till Sulvik, det var i b\u00f6rjan av juni. <\/p>\n Den g\u00e5ngen reste vi med b\u00e5t, och Beda Wiklund var med som min assistent. Den lilla var ganska grinig hela v\u00e4gen upp och vi hade inte varit i Sulvik m\u00e5nga dagar, f\u00f6rr\u00e4n vi f\u00f6rstod, att hon ej hade m\u00e5nga dagar kvar i livet. Natten mellan den 15 och 16 juni fick hon g\u00e5 hem till Gud. <\/p>\n Julius, som ju vistades i G\u00f6teborg, var uppe hos den l\u00e4kare, som vi s\u00f6kt f\u00f6r att f\u00e5 en d\u00f6dsattest, och han sade, att hon d\u00f6tt i hj\u00e4rnhinneinflammation. Jag minns s\u00e5 v\u00e4l, hur det lilla barnet riktigt vissnade bort, s\u00e5 fast\u00e4n det k\u00e4ndes tomt ett mista henne, s\u00e5 kunde jag inte annat \u00e4n tacka Gud f\u00f6r att hon fick d\u00f6.<\/p>\n Den sommarvistelsen b\u00e5de b\u00f6rjade och slutade f\u00f6r oss med d\u00f6dsfall, i det att Judits farmor, som hade magkr\u00e4fta och under sommaren blivit allt s\u00e4mre, m\u00e5ste intagas p\u00e5 lasarettet i Karlstad f\u00f6r operation. Hon kom inte hem levande, avled efter operationen. Det var i slutet av augusti.<\/em><\/p>\n H\u00f6sten 1901 b\u00f6rjade Judit i Ljunggrens skola och familjen flyttade fr\u00e5n tredje L\u00e5nggatan till Linn\u00e9gatan 36, f\u00f6rsta v\u00e5ningen. Det var tv\u00e5 rum och k\u00f6k, till synes mycket trevligt, men de kom snart underfund med att l\u00e4genheten var fuktig och m\u00f6glig. <\/p>\n Judit och hennes syskon fick \u00e5kommor av olika slag, s\u00e5 d\u00e4r bodde de inte mer \u00e4n ett \u00e5r. 1902 p\u00e5 h\u00f6sten flyttade de till Ris\u00e5sgatan 5, ocks\u00e5 det en tv\u00e5rumsl\u00e4genhet. Ett stort, vackert rum \u00e5t gatan, ett \u00e5t g\u00e5rden, ganska stor, ljus tambur. D\u00e4r bodde de i tre \u00e5r. D\u00e4r \u00f6kades familjen ocks\u00e5: den 8 September 1904 f\u00f6ddes Judits lillebror Harry. Den sommaren var Judit och hennes storasyster Naemi hos farfar Johan i Sulvik ensamma f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, <\/p>\n 1905 p\u00e5 h\u00f6sten flyttade familjen fr\u00e5n Ris\u00e5sgatan till Olivedalsgatan 2, som d\u00e5 var nybyggt. D\u00e4r fick de en st\u00f6rre l\u00e4genhet, med tre rum, jungfrukammare, l\u00e5ng tambur med egen ing\u00e5ng till alla rummen, serveringsrum, k\u00f6k och balkong \u00e5t gatan. Det var en mycket bra l\u00e4genhet, s\u00e5 d\u00e4r blev familjen fast i hela 17 \u00e5r. <\/p>\n En st\u00f6rre l\u00e4genhet betydde att fler m\u00f6bler m\u00e5ste k\u00f6pas in, och den h\u00e4r g\u00e5ngen blev det en matsalsm\u00f6bel. Omkring det stora matsalsbordet l\u00e4stes mycket l\u00e4xor. Det var lyckliga \u00e5r f\u00f6r familjen, \u00e4ven om pappa Julius, som nu var handelsresande, var borta borta fr\u00e5n hemmet s\u00e5 mycket, s\u00e5 n\u00e4r han kom hem var det n\u00e4stan som att f\u00e5 fr\u00e4mmande. Den l februari 1907 kom den sista telningen i Boudinska familjen. D\u00e5 f\u00f6ddes Lilly Rosa Margareta, och allt eftersom hon v\u00e4xte till, blev hon b\u00e5de syskons och f\u00f6r\u00e4ldrars \u00e4lskling. <\/p>\n Om Lilly, som alltid fick heta Lillan, skrev Jenny senare:<\/p>\n Hon var s\u00e5 sn\u00e4ll n\u00e4r hon var liten. N\u00e4r Lillan och jag var hemma i Rothemmet sommaren l909, sade min far: “Den flickan blir inte gammal.” Hon var s\u00e5 f\u00f6rsigkommen ocks\u00e5. Lillan slog kullerbytta f\u00f6r morfar, och s\u00e5 fick hon smultron f\u00f6r det. Jag kommer ih\u00e5g en g\u00e5ng, n\u00e4r Pappa var sjuk ooh doktorn var hemma. Lillan stod bredvid mig, sedan han g\u00e5tt, och s\u00e5 sade hon: \u201dMamma, doktorn \u00e4r springpojke \u00e5t Gud\u201d.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det var i september 1897 som familjen Boudin kom till G\u00f6teborg. Deras f\u00f6rsta bostad i G\u00f6teborg var p\u00e5 Landsv\u00e4gsgatan 33. Det var en mycket vacker l\u00e4genhet p\u00e5 ett rum och k\u00f6k, och en liten tambur. Redan i oktober blev det till\u00f6kning i familjen med \u00e4nnu en dotter. Hon f\u00f6ddes den 11 oktober. Hon var en […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":28417,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3465],"tags":[],"class_list":["post-28416","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bilagor"],"yoast_head":"\n
\n“Han var dock hos oss med sina tankar, ty han skrev brev och skickade vykort s\u00e5 ofta, att jag aldrig hann med att v\u00e4nta p\u00e5 dem en g\u00e5ng. Jag tror inte det \u00e4r m\u00e5nga, som \u00e4r s\u00e5 tr\u00e4gna att skriva hem, som han vara alla de \u00e5r, han reste”, konstaterade Jenny.<\/p>\n