T\u00e4nk, nu har vi hunnit en hel vecka in i julm\u00e5naden! Det \u00e4r ju alldeles f\u00f6rf\u00e4rligt vad tiden g\u00e5r fort. <\/p>\n
Jag fr\u00e5gade allt doktorn \u00e4nd\u00e5. Kl\u00e4ckte det ur mig helt pl\u00f6tsligt, d\u00e5 jag satt och l\u00e4ste. Och han tog inte alls illa upp, utan sade, att jag f\u00e5r mycket g\u00e4rna fara och h\u00e4lsa p\u00e5 mina kamrater. Men kan man t\u00e4nka sig! Det g\u00e5r inte \u00e4nd\u00e5. Vi kunna n\u00e4mligen inte f\u00e5 ligga hos den d\u00e4r arrendatorn. Utan enda m\u00f6jligheten skulle ha varit, att vi skulle legat i ett av de tv\u00e5 rum pojkarna hyr. Och det g\u00e5r ju inte f\u00f6r sig. S\u00e5ledes ett n\u00f6je, som man m\u00e5ste avs\u00e4ga sig f\u00f6r konvenansens skull! Usch!!! <\/p>\n
Du milde, vad jag var full i skratt ig\u00e5r under s\u00e5nglektionen! D\u00e4r \u00e4r det verkligen inte lite komiskt ibland. T.ex. n\u00e4r jag f\u00e5r st\u00e5 och “dr\u00f6na” med ihopknipna kinder, utputad mage och indragen haka. Dyrbart i sanning! <\/p>\n
S\u00e5 skulle jag sjunga “Aa, farvel” etc. p\u00e5 “mo\u201d. “Nu ska de vara ett riktigt fint runt \u201do\u201d, tyckte fr\u00f6ken Wall. Och jag “moade\u201d iv\u00e4g av alla krafter. Men o:na f\u00f6ll henne inte i smaken. “Jag vill ha ett riktigt o-ljud,” f\u00f6rklarade hon. “Nog \u00e4 de oljud” replikerade jag och d\u00e5 kunde hon inte h\u00e5lla sig f\u00f6r skratt. <\/p>\n
N\u00e5 vi fortsatte. Jag \u201dmoade\u201d och “gr\u00e5ade” mig fram till “hele v\u00e4rlden staar dig saben\u201d! Mitt “gr\u00e5”ande d\u00e4r, f\u00f6ll henne heller inte i smaken utan nu fick jag f\u00f6r att skaffa mig l\u00e4tta korta toner st\u00e5 och sjunga hu-hu-hu-hu-hu skala upp och skala ner, och s\u00e5 ett l\u00e5ngt utdraget huuuuuuu p\u00e5 slutet. Det var verkligen kusligt. Och jag hade gr\u00e4sligt sv\u00e5rt att h\u00e5lla mig f\u00f6r skratt. <\/p>\n
Ig\u00e5r p\u00e5 eftermiddagen var doktorn borta och jag hade kaffebjudning f\u00f6r Rakel, Naemi, Bertil och Eric. Vi pratade och gick an v\u00e4rre. Ynglingarna \u00e4ro ju s\u00e5 upptagna av fondnoteringar och aff\u00e4rer, f\u00f6rst\u00e5s att vi kan knappt f\u00e5 ett ordentligt ord ur dem. Bertil och jag hade en l\u00e4ngre diskussion ang\u00e5ende ol\u00e4mpligheten av att Naemi och jag i alla fall reste med p\u00e5 l\u00f6rdag. Han tyckte f\u00f6rst\u00e5s, att jag var \u201dpryd\u201d, men jag gick p\u00e5 och pl\u00e4derade, s\u00e5 jag tror n\u00e4stan han fick nog. <\/p>\n
“En gentleman skulle aldrig be en ung dam, som han “h\u00e5ller p\u00e5”, att g\u00f6ra n\u00e5got, som kunde s\u00e4tta ens den minsta fl\u00e4ck p\u00e5 hennes rykte, \u00e4ven om det skulle vara aldrig s\u00e5 roligt”, var slutkl\u00e4mmen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
T\u00e4nk, nu har vi hunnit en hel vecka in i julm\u00e5naden! Det \u00e4r ju alldeles f\u00f6rf\u00e4rligt vad tiden g\u00e5r fort. Jag fr\u00e5gade allt doktorn \u00e4nd\u00e5. Kl\u00e4ckte det ur mig helt pl\u00f6tsligt, d\u00e5 jag satt och l\u00e4ste. Och han tog inte alls illa upp, utan sade, att jag f\u00e5r mycket g\u00e4rna fara och h\u00e4lsa p\u00e5 mina […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":26208,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3441,3425],"tags":[],"class_list":["post-28339","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3441","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n