Nu sitter jag framf\u00f6r brasan och skriver detta i dess fladdrande sken. Vilken trolsk st\u00e4mning ljuset fr\u00e5n en brasa sk\u00e4nker! Den kastar en dansande reflex \u00f6ver mattans gr\u00f6ngr\u00e5 m\u00f6nster, glimma som sm\u00e5 eldpunkter p\u00e5 glittret i julgranen och s\u00e4nder ett svagt, flackande sken upp p\u00e5 “In Paradises” p\u00e5 v\u00e4ggen mitt emot. Men i vr\u00e5rna \u00e4r det alldeles m\u00f6rkt. <\/p>\n
Och d\u00e4rinne i kakelugnen hoppa och dansa sm\u00e5 bl\u00e5vita l\u00e5gor \u00f6ver vedtr\u00e4den. Ett tr\u00e4 ser f\u00f6rst s\u00e5 svart och o\u00e5tkomligt ut, men pl\u00f6tsligt b\u00f6rjar det ryka och r\u00e4tt vad det \u00e4r flammar en klar eldstr\u00e5le fram. Och d\u00e4r lyser gl\u00f6den i gulr\u00f6daste f\u00e4rgtoner. Det finns v\u00e4l inget, som \u00e4r s\u00e5 inbjudande till dr\u00f6mmeri och fantasi, som en flammande brasa. I dess gl\u00f6d tycker man sig se s\u00e5 m\u00e5nga underliga saker. Och tankar komma och g\u00e5. Tankar \u00f6ver s\u00e5dant som varit och p\u00e5 framtiden. Glada och sorgsna minnen skymta f\u00f6rbi. Och hur g\u00e4rna vill man inte t\u00e4nka p\u00e5 tiden fram\u00e5t med hopp och tillf\u00f6rsikt. Dock kan man nog inte undg\u00e5, att d\u00e4r blandar sig st\u00e4nk av vemod och tvivel. Vem kan veta, vad framtiden har i sitt sk\u00f6te? Skulle jag vara lyckligare om jag visste det? <\/p>\n
Idag p\u00e5 f\u00f6rmiddagen var jag alldeles ensam till Ulriksdal p\u00e5 skidor. F\u00f6rst t\u00e4nkte jag, att ta en riktig l\u00e5ngtur, men s\u00e5 var det s\u00e5 trist att vara ensam, och s\u00e5 hade jag det s\u00e5, att jag m\u00e5ste vara f\u00f6rsiktig. S\u00e5 jag n\u00f6jde mig med att skida fram och tillbaka fr\u00e5n Haga till Ulriksdals slott. V\u00e4dret var alldeles str\u00e5lande idag ocks\u00e5, men det var duktigt kallt, minus 15, d\u00e5 jag gav mig iv\u00e4g vid 11-tiden. Sen p\u00e5 eftermiddagen har jag sytt litet grand samt l\u00e4st i en s\u00e4rdeles intressant bok “De r\u00f6da huvudena” av en ny f\u00f6rfattare, Adolf Johansson. Och nu sitter jag h\u00e4r framf\u00f6r min andra brasa idag. Men nu b\u00f6rja l\u00e5gorna bli allt mindre, s\u00e5 nu ser jag knappast att skriva l\u00e4ngre.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nu sitter jag framf\u00f6r brasan och skriver detta i dess fladdrande sken. Vilken trolsk st\u00e4mning ljuset fr\u00e5n en brasa sk\u00e4nker! Den kastar en dansande reflex \u00f6ver mattans gr\u00f6ngr\u00e5 m\u00f6nster, glimma som sm\u00e5 eldpunkter p\u00e5 glittret i julgranen och s\u00e4nder ett svagt, flackande sken upp p\u00e5 “In Paradises” p\u00e5 v\u00e4ggen mitt emot. Men i vr\u00e5rna \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":29415,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3443,3425],"tags":[],"class_list":["post-26095","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3443","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n