Dimman ligger t\u00e4t \u00f6ver Riddarfj\u00e4rden, och de sm\u00e5 \u00e5ngsluparna m\u00e5ste “tjuta” oupph\u00f6rligt p\u00e5 sin v\u00e4g fram genom isflaken f\u00f6r att de inte k\u00f6ra ihop. Men p\u00e5 land \u00e4r det ingen dimma, och den upplysta urtavlan i Kungsholms kyrktorn st\u00e5r som en stor gul m\u00e5ne mot den m\u00f6rka kv\u00e4llshimlen. <\/p>\n
“Juris” spelar \u00f6msevis p\u00e5 fiol och piano vemodiga molltong\u00e5ngar d\u00e4rinne. Han spelar alltid i moll. M\u00e5tte vara sorgsen i sitt sinn. “Den oundvikliga” har han \u00e4nnu inte exekverat, men r\u00e4tt vad det \u00e4r, kommer han nog in p\u00e5 den. <\/p>\n
Ig\u00e5r b\u00f6rjade gymnastiken. Jag satt f\u00f6rst och skrev ett brev till Elsa Lindquist, innan jag gick. Hon och jag brevv\u00e4xla nu om att vi skall f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 ihop det s\u00e5 att hon f\u00e5r plats h\u00e4r, varefter vi tv\u00e5 skulle hyra rum ihop. Hon har m\u00f6bel. Det skulle allt vara “hyvens”, om det bleve n\u00e5gonting av. Och vi skola g\u00f6ra v\u00e5rt b\u00e4sta. <\/p>\n
Emellertid kom jag n\u00e5got sent till gymnastiken, och satte mig p\u00e5 l\u00e4ktaren f\u00f6r att \u00e5se \u00f6vningarna. Dom verkade n\u00e5got stela efter allt julfirande. “Granis” var stilig, som vanligt, och d\u00e5 jag skulle g\u00e5, “haffade” han mig i korridoren och f\u00f6ljde mig hem. Varunder han talade om, att han f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r mobiliserad igen, och “t\u00e4mjer f\u00e5lar” p\u00e5 G\u00e4rdet. F\u00f6r \u00f6vrigt p\u00e5stod han, att han lever ett exemplariskt liv, s\u00e4llskapar t.ex. aldrig med n\u00e5gon feminin varelse, utom de g\u00e5nger han f\u00f6ljer mig hem. Skall man tro det?! I s\u00e5 fall skulle jag vara “micket zufriedengestellt”. Varf\u00f6r m\u00e5nne? <\/p>\n
Nu sl\u00e5r klockan 9, och eftersom det \u00e4r Hannas “utekv\u00e4ll” kommer Elise strax att knacka p\u00e5 doktorns d\u00f6rr och i diskret ton frams\u00e4ga sitt “serverat”. Hon frams\u00e4ger allt i diskret ton.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Dimman ligger t\u00e4t \u00f6ver Riddarfj\u00e4rden, och de sm\u00e5 \u00e5ngsluparna m\u00e5ste “tjuta” oupph\u00f6rligt p\u00e5 sin v\u00e4g fram genom isflaken f\u00f6r att de inte k\u00f6ra ihop. Men p\u00e5 land \u00e4r det ingen dimma, och den upplysta urtavlan i Kungsholms kyrktorn st\u00e5r som en stor gul m\u00e5ne mot den m\u00f6rka kv\u00e4llshimlen. “Juris” spelar \u00f6msevis p\u00e5 fiol och piano […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":25857,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3442,3425],"tags":[],"class_list":["post-25967","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3442","category-mormors-dagbok"],"yoast_head":"\n