Normal tid att stiga ur bil på Arlanda: 29 sekunder. Annars är du onormal och får böter.



Vet ni vad Sigtuna kommun anser vara en normal tid för en resenär att stiga ur en bil utanför Arlanda flygplats? Absolut inte mer än 29 sekunder. Tar det 30 sekunder är du att betrakta som onormal, och då får du en bot på 900 kronor.
Och eftersom den enskilda p-vakten har totalt tolkningsföreträde, är det ingen idé att överklaga hos polis eller tingsrätt: 29 sekunder är normalt, 30 sekunder är det inte.

Så när jag skulle släppa av en äldre dam på snart 81 vårar, tog det faktiskt mer än 29 sekunder att lotsa henne ur bilen till mötande rullstolshjälp, som en del äldre kan få när benen inte bär och ögonen inte ser.
Det hela hände den 11 februari 2018 mellan 18.08 14 och 18.08.44, 30 sekunder, som det står på P-boten. P-vakten uppgav i samband med boten dessutom att jag “stannat eller parkerat fordon för annat ändamål än på- eller avstigning på hållplats.” Har man tolkningsföreträde, så har man.

Själv anser jag att det är fullständigt “normalt” att det kan ta 30 sekunder för en funktionshindrad människa att ta sig ur en bil på en flygplats. Jag kan till och med tänka mig att det kan ta en och en halv minut för en funktionshindrad att ta sig ur en bil på ett normalt och värdigt sätt, även om det sker på en avstigningsplats i Sigtuna kommun.

Att låta ett funktionshinder framstå som onormalt anser jag inte har bäring i strikt juridisk bemärkelse. Vad som är “normalt” för en person, är inte absolut normalt för en annan och bör därför sättas i sin kontext.

Men grattis, Sigtuna kommun, antagligen behöver ni pengarna, ni har ju många hål att stoppa dem i har jag hört. Och grattis p-vakten, du har det väl inte så roligt alla gånger och en liten bonus på antalet lappade bilar sitter säkert bra i slutet på månaden.

Glöm bara inte bort, ni som bestämmer i Sigtuna, att den dag ni själva, eller någon anhörig, ska gå ur en bil utanför Arlandas avgångshall:
Det är 29 sekunder som gäller, med eller utan kryckor, med eller utan rullstol, med eller utan rullator, med eller utan syn.
29 sekunder.
Glöm inte det.

Senare tillägg

Jag har överklagat boten till polismyndigheten, men inte fått gehör eftersom man går på p-vaktens bedömning att om man står längre än 29 sekunder, så är det inte en normal avlämning.
Då är det uppställning.

“Enligt utfärdad parkeringsanmärkning har fordonet varit uppställt i på och avstigningsplats.
Inom området får fordon stannas endast för på och avstigning (den tid det som det normalt tar för en person att kliva i eller ur ett fordon). Polismyndigheten prövar endast anmärkningens korekthet i strikt juridisk bemärkelse och kan därför inte göra några skälighetsbedömningar”.

Polismyndigheten finner att anmärkningen utfärdats enligt gällande bestämmelser.

Efter det överklagade jag till tingsrätten, och påpekade att det inte var en uppställning, utan en avlämning. Men tingsrätten höll med polismyndigheten att någon särskild väntetid kan normalt inte ingå i på eller avstigning.

“Eftersom fordonet enligt p-boten stått uppställd, och Polismyndighetens och domstolens prövning i felparkeringsärenden är begränsad till en strikt laglighetsprövning, så lämnas klagomålet utan beaktan“.

Så har p-vakten sagt att hen ansåg att 30 sekunders stopp är en uppställning, så ifrågasätts inte hens omdöme eller uppfattning av vad som är normalt. Strikt laglighetsprövning kallas det.

Digitalisera P-boten


Här står en bil på handikapprutan. I bilens fönster finns boendeparkering, så den hade kunnat stå gratis fem meter bakåt eller framåt.
Men den står på handikapprutan, som är markerad med ytterst slitna linjer som knappt syns, speciellt som de nyss var täckta av en rejäl snövall.
Men den är också utmärkt med vägskyltar, så är man lite uppmärksam så vet man att där ska man inte parkera.
Den lilla blå bilen med två barnstolar har stått där i en vecka nu. P-vakterna har hittat den, och fyra böter fladdrar nu under vindrutetorkarna. Jag tror de kostar 1000 kronor styck.
Vi lever i ett väldigt uppkopplat samhälle, P-vakternas böter printas ut på den gula remsan, men alla uppgifter skickas också till en central dator.
Varför skulle de inte också kunna skickas vidare som ett SMS till ägarens telefon, där ägaren meddelas att den fått böter, och det därför är läge att flytta bilen lite?
Det skulle visserligen rendera lite mindre inkomster till P-bolaget, men skulle spara pengar åt ägaren av den blå bilen, och framförallt, skulle frigöra handikapprutan till någon som verkligen behöver den.

Så här gick det hos Comhem


Jag fick ett mail från Comhem idag med rubriken Du var nyligen i kontakt med oss berätta hur det gick!

Och i mailet skrev Jonas Berggren, som är chef för kundservicen:
Vi bryr oss om våra kunder och vi vill att våra kunder ska gilla oss! Passa på att tala om för oss hur du upplevde den senaste kontakten med kundservice genom att svara på vår enkät. Med din hjälp kan vi se till att göra allting ännu bättre framöver. Vad sägs om det?

Jag hade inte tänkt att höra av mig, men ok då, visst kan jag berätta hur det gick.

Först får jag erkänna lite ouppmärksamhet från min sida. Jag har tv via comhem, 8 favoriter, och där byter jag lite då och då. Ett byte kan alltid göras i månadsskiften, och just denna gång bytte jag bort en discoverykanal till Al Jazeera, en intressant arabisk nyhetskanal på engelska.
Ouppmärksamheten från min sida resulterade tyvärr i att jag bytte till en Al Jazeera kanal på arabiska, och det betyder att jag inte fattar någonting.

Så jag ringde till comhems kundtjänst för att rätta till misstaget. Jag förklarade vad jag gjort och vad jag ville få gjort, nämligen få den rätta engelska kanalen bland mina 8 favoriter.
– Nej det går inte, svarade kundtjänsten, förkortat KT i fortsättningen.
– Vi kan bara byta vid månadsskiften.
Jag: Ja det var det jag trodde jag gjorde, men det blev fel, kan du hjälpa mig?
KT: Ja jag kan byta. Det kostar 15 kronor.
Jag: Va bra, när fixar du det?
KT: Det blir vid nästa månadsskifte.
Jag: Men kan du inte göra det nu?
KT: Nej vi kan bara lägga till vid månadsskifte.
Jag: Men det kan jag ju göra gratis, själv i så fall? Jag skulle vilja få hjälp med mitt misstag nu.
KT: Ja, det kan man göra på nätet gratis. Och nej, vi kan inte hjälpa till, tyvärr. Så är det.
Jag: Ok, då är det inte mycket att göra då. Tråkigt. Jag ringde ju kundservicen för att få just det, service.
KT: Ja så är det, vi kan inte ändra annat än i månadsskiften. En annan sak, har du bredband?
Jag: Ja, men inte med comhem, och jag kan meddela att jag just nu är om möjligt ännu mindre benägen att skaffa det hos comhem, eftersom jag vill ha service och det får jag ju inte här.
Där lade kundtjänst på.

Tilläggas kan väl att om jag vill beställa en extra kanal på comhem, så behöver jag inte vänta till något framtida månadsskifte, utan det kan fixas rätt omgående. Härligt med teknik som fungerar, åtminstone fungerar så det passar kundtjänst.

Så Jonas Berggren på comhem, har du några fler frågor?

En peng ska bort

Med de nya svenska mynten i min portmonnä står jag vid butikernas kassor och vrider och vänder på mynten som om jag vore utomlands. Det är ju inte så ofta jag betalar med småpengar längre, det mesta går på kortet eller med swish, så när jag väl ska göra mig av med lite mynt som på något sätt samlats hemma så är det en osäker historia.
10 kronorna har jag vant mig vid, guldpengar med lite tyngd i. Femkronan är som gamla enkronan fast guldglänsande. Men tvåkronan liknar ingenting och enkronorna är som de gamla femöringarna. Inte de gamla gamla, de liknar tvåkronan, men de nyligen gamla. Och värdet är väl ungefär detsamma på de nya futtiga kronorna som på den gamla femöringen.

Men i kassan idag märkte jag att en peng inte hörde riktigt ihop med de andra. Samma storlek, nästan samma tyngd (2 gram istället för 3) samma glans men en annan gubbe i profil. En amerikansk femcentare. Så nu kommer jag kolla extra noga nästa gång jag får tillbaka någon krona.

Och priserna bara höjs

Det var inte länge sedan som en yoghurt kostade 12,95. Och nu har den sprängt 20 kronorsgränsen. Varför har maten, bara det senaste året, blivit så mycket dyrare? Inte minst på restauranger, där momsen sänktes för att fler skulle få jobb, som det hette. Resultatet för oss konsumenter har blivit att en dagens lunch som man kunde få för ca 60-70 kronor förut, nu kostar 95 – 105 kronor. Med sänkt moms.

Det här får man ju god lust att gräva i.