Back Camera

It’s all about light.

Ute i Barkarby outlet kan man gena lite, liksom gå på baksidan för att till exempel komma närmare en annan butik utan att behöva gå runt. Tydligen kan man gena för att göra annat också, för där på ett av husen sitter en vit hemmagjord lapp. Går du närmare så ser du att någon anser att det är fullkomligt förbjudet att uträtta sina behov där, och att det dessutom kommer att filmas. Och det hjälper inte om du är glad heller, det är lika förbjudet.

... Tryck här för att se närmare...

Förbjudet att kissa och bajsa här! Kameraövervakat!

Andra bloggar om: Natur, skyltar, lappar

Novemberväder är skitväder, med slask och grå väta till förbannelse. Men dyker novembervädret upp i september, då blir det inte gammalt. Då förvandlas det till ett klart ljus, ett väderleende som liksom säger ” jag bara skojade”.

Andra bloggar om: Regn, sol, väder

Så här var det: Året var möjligen 1959 – 1960. Om man prickade mitt i måltavlan så tog en kamera en bild. Jag vet inte om man sedan fick köpa bilden, eller om man fick den som pris. Hursomhelst, det är pappa som skjuter ett lyckat skott, och det är jag som står bredvid och försöker kolla om kulan sitter. Jag har sett den här bilden lite då och då genom åren, och tänkt att jag skulle kolla om man fortfarande kan skjuta prick på grönan och få en bild på det. Nu dök den upp igen, i en liten ask i en låda i en kartong i en källare, som ryska dockor ungefär, och plötsligt kom känslan över mig: Jag kom precis ihåg hur det var den där dagen. Jag kände för en kort stund doften, jag hörde ljuden och jag var där. Det fick mig att titta lite extra nära på bilden, och det som jag alltid lite ytligt tidigare trott vara en långbendocka i min famn, var min lillasyster som tittar upp på skytten. Precis som jag tidigare inte kommit ihåg, men nu plötsligt, för någon halvminut, återupplevde.

Andra bloggar om: Gröna Lund, prickskytte

Dags att börja tänka framåt, typ på dubb, 175/70 r13, isskrapa och ändra viskositet på oljan. Det är inte långt kvar till jul heller. Funderar på om det inte skulle vara bra om man kunde lägga ut vintern på blocket, typ för 50 spänn eller byte mot en begagnad sommar. Finns det en marknad för kommande vintrar?

Ta bara en bild där du står, så får du snabbt och bekvämt ett konstverk. Här är det en ryamatta och meden på en gungstol som samarbetar för att fixa tavlan.

Här är två bilar som troligen gillar varandra. Hade de varit hundar så hade de varit bästa kompisar, och skällt ikapp. Nu är de inte det, utan tyska bilar och då får de nöja sig med att skälla lite tyst via nummerplåtarna.
Waf wuf.

Varför säljer man en sån här mask? I en inredningsaffär i Barkarby outlet? Och är efterfrågan så stor att man måste fylla en hel vägg med masker, i två varianter. Skynda fynda, snart är det slutsålt?

Några går på lina, en del jonglerar, andra hoppar och voltar. Det ser kul ut.

Vissa dagar vet man inte var man hamnar. Idag är det Skogås just nu, och det känns femtital, dux, raketost och tv i svartvitt. Och ett centrum med en logga som doftar retro.

Mycket kommer fram i en flytt och rensning, men det händer också att saker försvinner. Här är två dockor från femtitalets japan som inte försvunnit. De går att, på ryskt maner, plocka isär som en familj och längst in finns en liten plutt inte större än några millimeter. I vår flytt var det bara en sak som försvann, min ryska plockaisärdocka. Ja, det är ett mysterium, men bilden finns kvar.

Andra bloggar om: ryssdockor, japan

I flera år har jag ibland rakat mig med en rakapparat. Då och då behöver den laddas, och varje gång jag laddar den ser jag denna uppmaning på sladden. Troligen betyder det att jag inte ska klippa av sladden. Och varje gång tänker jag samma sak – varför tror någon att jag, efter att ha satt en elektrisk sladd i min uppladdningsbara rakapparat, skulle få för mig att klippa av den?!
Hur gick diskussionerna i det planeringsmötet? Var VD på plats? Marknadsdirektören? Produktutvecklaren? Jag kan se det framför mig:
- Vänner. Vi har ett problem.
- Oh nej, vad är det, vad kan det vara, inte nu, vi ska ju lansera!
- Jag vet. Men problemet är överhängande.
- Vadå, vadå?
- Vi har en apparat med uppladdningsbara batterier, och så långt är allt väl. Men sedan har vi en … SLADD!
- Vadå, vadå?
- Jo, vi har ju en SLADD!!
- Vadå, vadå, hurdå?
- Ja, hur ska vi få våra kunder att INTE KLIPPA AV SLADDEN när de laddar sin apparat?
- Varför skulle de göra det?
- För att vi i vår marknadsföring säger att vår apparat är ett riktigt KLIPP! De kanske bar ser ordet KLIPP och …
- Aha! Inte bra. Hmmm….
- Jag vet, rita en bild och visa att man inte ska göra det!
- Bra idé!
- Några fler problem? Ok inte det, då kör vi!

Andra bloggar om: Elsladdar, varningstexter

Gunga är något av det roligaste man kan göra när man är liten. När tar gungaglädjen slut, och varför?
Jag tror inte att det har att göra med åldern, det är snarare när gungorna blir för små, eller kanske när rumpan blir för bred. Ge mig bara en tillräckligt stor gunga, så hoppar jag på igen.

Andra bloggar om: gungor

Den ena äter ett grönt band, den andra hoppar lite och slår i en cymbal. Men bara om man vrider upp dem. Sen gör de inte så mycket mer, och i dagens datoriserade värld är det inte speciellt uppseendeväckande. Det var länge sedan någon lekte med dem. Nu får de leka med varandra.

Andra bloggar om: mekaniska leksaker, apa, kanin

Nu dyker de upp igen, mina två tjejer från Etiopien. Den översta är en Gallatjej och den undre en Amharadam. Jag tror hon heter Kondjit, vilket betyder söt på Amharinja. Gallatjejen kommer alla gånger från en liten by nära Shiallasjön, och amharadamen bor i vanliga fall i ett litet lerhus med plåttak nära Marcato i Addis Abeba. När hon inte jobbar som docka, förstås.

Andra bloggar om: Dockor, amhara, galla