Arhammar bokstavligen » Mobil blogg 08

Vinterns guld

Anders — Wed, 07 Jan 2009 21:34:27 +0000

När sädesfälten står i full ståt är det sensommarens guld i naturen. Och när solen tittar fram strax innan januarimörkret faller, är guldet där igen, vinterguldet.

Andra bloggar om: guld, skog, träd

American Express duger inte

Anders — Mon, 29 Dec 2008 12:52:13 +0000

Vad ska man säga? Inte ovanligt. Och dagen efter får man ett brev.
1 150 kronor vill American Express ha av mig, för att jag ska använda deras kort ett år till. Ett kort som jag kan få gratis i vilket köpcenter som helst.
När jag påpekar detta så drar man gärna ner kostnaden med hälften.
Så 575 kronor vill American Express ha av mig, för att jag ska använda deras kort ett år till. Om sex månader kan jag få det gratis. Igen.
Men vad ska jag ha det till? Det är ett kort som inte gäller överallt. Och där det gäller tvingas jag ofta betala extra. Deras “förmåner” är skrattretande dyra. Deras “bästa reseförsäkring på marknaden” matchas väl av andra kreditkort, för att inte tala om vilken superförsäkring man kan få för 1 150 kronor!
Och deras “bästa reseförsäkring på marknaden” gäller inte om du använt deras kort för att betala resan, men inte vill betala 1 150 kronor ett halvår senare. Då står du utan.
Om sex månader vill de att jag ska ha kortet igen. Då säger jag nej.
Gör det du med. Det tjänar man på.

Andra bloggar om: American Express

Australien som backpacker

Anders — Fri, 26 Dec 2008 11:29:32 +0000

Internet för oss verkligen samman, och vi kan beskåda verket och vi kan finna att det är gott. För att använda julterminologi.
Eller så kan vi helt enkelt konstatera att det är riktigt mysigt att kunna hålla kontakten med två backpackers på andra sidan jordklotet, sittande i bästa fåtöljen i vardagsrummet med en kopp kaffe, lite knäck och en pepparkaka. Även om tiderna blir lite udda. Go girls, go! Jag vill se valar.

Andra bloggar om: Internet, kontakt, backpacker. Australien

God jul, såklart

Anders — Tue, 23 Dec 2008 16:01:20 +0000

God jul och ett gott nytt år.
Happy holidays.
Och kom ihåg att julen handlar inte bara om att ge bort julklappar. Det handlar också om att få.
Julklappar till exempel.

Andra bloggar om: God, jul, godjul

Dagen när fortsättningen började

Anders — Sun, 21 Dec 2008 14:16:23 +0000

Klockan kunde varit fyra på morgonen. Vargtimmen. Det var här det började, just i denna sekund.
” Hon reste sig långsamt upp och strök reflexmässigt med händerna över byxbenen för att borsta bort skogsdammet.”
Han såg det, men den korta stundens tvekan ryckte bort ögonblicket.
Och så var världen, hans och de andras, för alltid förändrad.
Say no more, say no more.
On a page near you in due time.

Andra bloggar om: Mörker, creepy

Nix Fortum, aldrig mer

Anders — Tue, 16 Dec 2008 15:06:09 +0000

I en dryg vecka har dom ringt till mig från 0480-463068. Varje gång jag svarat har de lagt på, ibland flera gånger om dagen.
0480-463068 ringde mig idag igen och efter två veckors pina, var jag äntligen snabb nog att svara, och det visade sig vara från Fortum.
Så nu vet jag vad jag aldrig i livet mer kommer att välja som elleverantör!
Killen som ringde kunde inte göra någonting, sa han. Men när jag frågade varför han ringde i så fall, sa han att han kunde sälja ett elabbonemang hos Fortum.
Så han fick en massa felaktiga uppgifter, ändringar, nya adresser och till slut bad jag honom att läsa upp det han skrivit och konstaterade att han missat det väsentliga.
Och det väsentliga var att han skulle gå in till sin chef och smula sönder papperet på hans stol, hälla ut kaffe över det hela, gnida in ordentligt och sen be chefen ringa upp mig igen.
Då ska jag slänga luren i örat på honom.
Nu väntar jag bara på att hinna svara på ett 026 nummer också för att se vad mer jag aldrig ska använda i framtiden. Och ett tips – har du ett nummer du undrar över, sök på Google, så ser du hur seriöst det är.

Andra bloggar om: Fortum, Nix, telefonförsäljare

Vid flytten dyker allt upp

Anders — Mon, 15 Dec 2008 21:03:11 +0000

Det är antagligen först vid en flytt som man inser vart lönen har försvunnit de senaste 20 åren. Här ligger den, förvandlad och nerpackad i 130 flyttlådor, redo att åter sättas upp på hyllor och i skåp. Undrar hur många lådor min flytt kommer att generera, när det blir dags om några år.
And for our foreign speaking friends:
( It´s probably not until you move, that you realize where your salary went the last 20 years. Here it is, transformed and packed in 130 moving boxes, ready to mount the shelfs and cupboards again. I wonder how many boxes my move will generate when it´s my turn in some years.)

Andra bloggar om: flyttlådor, byta bostad

Framtiden år 1989

Anders — Sun, 14 Dec 2008 19:05:37 +0000

För 20 år sedan var det också jul. Då skrev jag en text om hur viktigt det är med insändarsidor, speciellt i den tidning jag då arbetade på. Och jag uppmanade alla att ta sina pennor, riva ut en färdigfrankerad sida, fylla den med lite text och skicka in sin insändare till tidningen. Vi stod för portot.

Tänk vilken intressant tidning det kommer att bli! Kanske ett litet steg mot framtidens tidning, en aktiv tidning där läsarna är med på ett helt annat sätt än vad som är fallet idag, skrev jag.

Och nog känns det som om jag prickade rätt. Även om Internet kommit emellan, och man inte behöver riva ut någon förfrankerad gratissida längre.
Och så följde en bild av julen 1988. Där har inte mycket ändrat sig.

Det är ju tradition på gång – med julgran, trevnad, klappar, ljus, paket, kalender, mistel och gammal tant i hörnet för trevnadens skull.
Och platt gran så mor gråter, och ljus som brinner snett i adventstaken och en Alladin-ask på julaftons morgon till kusin Stina som inte skulle komma men kommer ändå för Kurt har åkt till sin förra fru och barnen är hos nya sambon.
Och ungar som sliter i fel paket och undrar bakom ett berg av presenter om det inte var mer. Och alla som letar efter det lilla men dyra paketet till farmor, och välter granen och gröten och glöggen är kall och julen varm och svåger som rodnande säger att det är tanken som räknas när syster plockar upp ett par sexiga trosor framför ögonen på svärmor.
Och alla tomma toarullar i garderoben som ingen ville julpyssla med och lugnet efter Kalle Anka, vansinniga pippin och pepparkakssmulorna i soffan som tränger djupt in i ryggen när du ligger och knäpper mellan alla 60 satellitkanaler på TV, livrädd för att det är något bättre på en annan kanal.
Och det avlägsna molandet när lillgrabben använder mammas nya apelsinpressare för att blanda storasysters slime med mellansysterns lakritskonfekt, bara för att se om grönt ~ svart verkligen blir brunt och om det går att lura lillsystern att smaka av.
Visst är det härligt med jul, och visst är det skönt att det finns ett liv efter!

Andra bloggar om: Julen, framtiden, interaktivitet

Lucia med blixt i hår

Anders — Sat, 13 Dec 2008 19:09:32 +0000

Då på vår tröskel står
vitklädd med blixt i hår
Saanktaaa luuuucia, saaaanktaaaaaaaaaa luciiiiaaa.

Fordom skönjdes lussebarnen under stearinljusens fladdrande sken. Numera syns inget i de små digitalkamerornas sken, bara bländande ljuskanoner som fladdrar sönder eventuella batteriupplysta luciakronor och tärneljus. Jag gissar att alla föräldrar går hem, pluggar in kameran i datorn och ser vad som egentligen hände.

Andra bloggar om: Lucia, kamerablixtar

På väg ut i världen – den stora världen

Anders — Wed, 10 Dec 2008 21:45:25 +0000

På min tid var man backpacker när man red på kamel. Numera är man backpacker i flygplansfåtöljen. Men upplägget är detsamma, ut i världen och möta nya kulturer, testa nya seder. Och inse att pepparkakorna i alla fall är godast hemma.
Jag hoppas att planerna går i lås och sanden värmer mellan tårna.

Andra bloggar om: Thailand, Australien, resor, flygplan, backpacker

Iphone Tech Talk secrets revealed

Anders — Mon, 08 Dec 2008 20:05:13 +0000

Jag var på IPhone Tech Talks i Stockholm idag. När de såg att jag var journalist (på mitt leg) så blev de nervösa. Det här var nämligen hemligt. Vad som var hemligt vet jag inte, antagligen alltihop. Men jag lovade att inte bloggavslöja något, varför jag kan berätta att vi fick en kaka, en “piiiiip” till kaffet. Lunchmackan hade mozarella “piiiiip” som pålägg, och till det drack jag “piiiiip”. Man talade om en telefon som hette “piiiiip” och tillverkas av “pipple”. Den har nu sålts i “piiiiip” exemplar världen “piiiiip”. Vi höll till på Tekniska högskolan vilket knappast är en hemlighet, de hade satt upp skyltar utanför.
Allt finns för övrigt att både se och läsa för alla på det vansinnigt hemliga internet, på “pipples” hem(lig)sida. Ett filmteam med x personer förevigade dessutom alltihop på ett väldigt hemligt sätt.

Andra bloggar om: Iphone, “piiiiip”, tech talks

Tallriken som hittade hem

Anders — Sat, 06 Dec 2008 18:31:28 +0000

Min farmor var en hejare på att måla porslin. Hon var också snabb att ge bort sitt hantverk. Det kunde vara kaffekoppar till sina elever, eller som här på bilden, ett fat till sin svågers fru signerat 1950. Tack vare att hon signerade sina alster så får jag så här snart 60 år senare, ett telefonsamtal där man undrar om jag är intresserad att passa fatet vidare till en ny generation. Självklart!
Och visst ser fiskarna snälla ut?

Andra bloggar om: Porslin, porslinsmålning, farmor

Det blir en röd vinter

Anders — Thu, 04 Dec 2008 15:35:11 +0000

En vinter ska väl vara vit. Men årets vinter har andra färger. Grått förstås. Men också grönt och som här, naturligt rött. Naturens egen juldekoration.

Andra bloggar om: vinter, snö

Foppa på väggen i fönstret

Anders — Tue, 02 Dec 2008 09:09:03 +0000

Stockholm är en stad man kan strosa runt i. Och rätt som det är när man strosar, så finns det något att se. Som här, i ett fönster på Kaptensgatan. Där på väggen hänger Peter “foppa” Forsbergs hockeytröja, sida vid sida med Henrik Lundqvist. Längre in fanns det fler tröjor, det såg ut att vara en hel samling. Att samla på frimärken känns rätt beige numera.

Andra bloggar om: Henrik Lundqvist, Peter Forsberg, hockeytröjor

San Francisco chronicle

Anders — Mon, 01 Dec 2008 08:57:09 +0000

Nu hittade jag bilden, djupt gömd på ett minneskort i min mobil. San Francisco Chronicles huvudkontor. Jag vet inte varför, men en gång i tiden ville jag jobba på den tidningen. Det kanske var någon bok jag läste, eller så var det för att den hade frågespalten “Dear Abby”. Och så helt plötsligt står man utanför huvudentrén. San Francisco Chronicle. The dream. The Myth. My picture.

Andra bloggar om: San Francisco Chronicle, tidning